Föreläsning 2: Släktskap, härstamning och äktenskapsregler

Föreläsning 2:Släktskap,härstamning ochäktenskapsreglerA3 Vardagslivets socialaorganisation

Föreläsningensupplägg:1. Kort repetition från förragången2. Historisk tillbakablick3. Släktskap och härstamning4. Härstamningsprinciper5. Äktenskap och allians6. Relevanta begreppNågra ord inför seminariet..!A3 Vardagslivets socialaorganisation

Kort repetition1. Social organisation2. Släktskap3. Genus4. Kast5. KlassA3 Vardagslivets socialaorganisation

2. HistorisktillbakablickAntropologer som studeratsläktskap:• Evolutionister (Maine, McLennon,Morgan)• ”Första generationens”funktionalister (Malinowski, Radcliffe-Brown)• ”Andra generationens”funktionalister (Meyer-Fortes, Evans-Pritchard)• Strukturalist (Levi-Strauss)A3 Vardagslivets socialaorganisation

Det biologiska studiet avsläktskap:• Det naturliga urvalet (CharlesDarwin)• Socio-biologi• Evolutionär ekologi• Samlare och jägare• Incesttabu• Exogami• Unikt för människan:-Kopplingen mellan ursprungoch allians-Ursprung från en gemensamförfader/moderA3 Vardagslivets socialaorganisation

Det antropologiska studiet avsläktskap:1. Biologisk grund för släktskap?• Kritik mot biologin västerländsksyn på släktskap• Feministisk antropologi kopplingen mellan släktskap ochgenus2. Från social struktur till kultur• Då: släktskap ett ”kitt” som hållersamman samhällen• Nu: Fokus istället på hur människor iolika samhällen och kulturer ser påsläktskapA3 Vardagslivets socialaorganisation

Antropologiska studiet avsläktskap (forts.):3. Släktskap som process inget statiskt, utan ständigtföränderligt4. Reproduktion centralt i detantropologiska studiet avsläktskap• Innebörden av äktenskap,skilsmässa, legitimitet, sexuellarelationer, barnens rollA3 Vardagslivets socialaorganisation

De tre senastedecennierna– David Schneider (1980)– Marilyn Strathern (1992)– Ann-Kristin Ekman (2003)A3 Vardagslivets socialaorganisation

3. Släktskap ochhärstamningVad är skillnaden?Kinship DescentAndra relevanta begrepp:ClanPhratryMoietyA3 Vardagslivets socialaorganisation

Viktigt att skiljamellan!1. Kategori2. Grupp3. Corporate groupA3 Vardagslivets socialaorganisation

4.Härstamningsprinciper1. Patrilinär2. Matrilinjär3. Dubbel4. Kognatisk5. Parallell6. Korsande/AlternerandeA3 Vardagslivets socialaorganisation

Unilinjär härstamning– Patrilinär härstamning– Matrilinjär härstamningA3 Vardagslivets socialaorganisation

Patrilinjär härstamningRöd (mörk): Patrilinjär relaterade män och kvinnor. Egos grupptillhörighet är entydigtdefinierad. Patrilinjens män gifta med kvinnor från andra patrilinjer och patrilinjenskvinnor gifta med män från andra patrilinjer = Exogami. Manlig egos barn tillhör egoshärstamningsgrupp.A3 Vardagslivets socialaorganisation

Patrilinjära samhällen• Vanligast i världen• Bara män kan föramedlemskapet vidare• Viktigt att få söner som kan förahärstamningslinjen vidare• Den gifta kvinnans positionolika mellan patrilinjärasamhällen• Patrilokalitet vanligt• Släktskap ses som bilateralt -moderns sida viktigA3 Vardagslivets socialaorganisation

Matrilinjär härstamningRöd (mörk): Matrilinjär relaterade män och kvinnor. Egos grupptillhörighet är entydigtdefinerad. Matrilinjens män gifta med kvinnor från andra matrilinjer och matrilinjenskvinnor gifta med män från andra matrilinjer = Exogami. Manlig egos barn tillhör inteegos härstamningsgrupp (”matrilineal puzzle”).A3 Vardagslivets socialaorganisation

Matrilinjärasamhällen:• Inte samma sak som matriarkat!• Morbrödernas starka ställning• ”The matrilineal puzzle”(Richards 1950)• Syster-bror relationen viktig• Kvinnors och mänsställning/roller• Mannen med auktoritet intedensamma som kvinnanssexuella partnerA3 Vardagslivets socialaorganisation

Dubbel härstamning:• Släktskap både genommatrilinjen och patrilinjen• Båda grupperna har olikafunktioner och är viktiga påolika sätt• Först matrilinjära, senareinkorporerat patrilinjärahärstamningsprinciper?• PatrilokalaA3 Vardagslivets socialaorganisation

Bilaterala samhällen:• Släktskap hänförs bakåt överflera generationer genom bådemän och kvinnor, utan att manbildar ”corporate descentgroups”.• Exempel på bilaterala samhällenär euro-amerikanska.A3 Vardagslivets socialaorganisation

Kognatiskhärstamning:• Härstamning hänförs bakåt tillen gemensam förfader bådegenom män och kvinnor• Formar härstamningsgrupper• Flexibelt system: mindrekontroll av kvinnorsfertilitet/sexualitet, variation ibosättningsmönster• Samtidigt: syn på kvinnligsexualitet och menstruationsom farligt och förorenandeA3 Vardagslivets socialaorganisation

Rita egnasläktskapsdiagram!Kom ihåg ”The Kinship Code” iStone (sid. 7)A3 Vardagslivets socialaorganisation

Läs i Stone om:-”The Nuer” och ”Nepalese Brahmans” (patrilinjära,kapitel 3)-”The Navajo” och ”The Nayar” (matrilinjära, kapitel4)-”The Beng” (dubbel härstamning, kapitel 5)-”The Kwaio” och ”The Huli” (kognatiskhärstamning, kapitel 5)Fundera särskilt kring:-Kvinnors och mäns roller och positioner?-Politiska, ekonomiska och religiösa faktorer?-Bosättningsmönster?-Giftermåls-och äktenskapsmönster?-Synen på sexualitet?A3 Vardagslivets socialaorganisation

5. Äktenskap och/elleralliansÄktenskap:romantisk förbindelse mellan tvåindividerelleruppgörelse mellan tvåsläktgrupper..?A3 Vardagslivets socialaorganisation

Äktenskap och kulturellvariation!Enligt Stone:Den enda generalisering mankan göra är att äktenskap…(a)…har med intima relationeratt göra(b)…skapar ingifta släktingarA3 Vardagslivets socialaorganisation

Äktenskapsregler1. Monogami: Giftermål mellantvå personer2. Polygyni: Giftermål mellan enman och flera kvinnor3. Polyandri: Giftermål mellan enkvinna och flera mänA3 Vardagslivets socialaorganisation

Äktenskapsregel iSverige:MonogamiVilka ideal ligger det faktum attmonogami är den endaaccepterade äktenskapsformen iSverige?Varför inte polygyni ellerpolyandri..?Diskutera!A3 Vardagslivets socialaorganisation

Äktenskapsregler (forts.)- Exogami: Utanför en viss socialkategori eller grupp(Äktenskap med korskusinervanligt)- Endogami: Inom en viss socialkategori eller grupp(Tillåtet att gifta sig med sinparallellkusin)A3 Vardagslivets socialaorganisation

Kusiner• Korskusin, kusin genom en verkligeller klassifikatorisk morbror ellerfaster.(D.v.s. barn till mors bror eller fars syster)• Parallellkusin, kusin genom enfarbror eller moster.(D.v.s. barn till fars bror eller mors syster.)A3 Vardagslivets socialaorganisation

AlliansteorinFörklarar exogami – enl. Levi-StraussÄktenskap handlar om att bildaallianser mellanhärstamningsgrupper– eller kanske snarare mellanmän…A3 Vardagslivets socialaorganisation

”Komplexa” och”elementära”äktenskapssystemLevi-Strauss:Komplexa =talar om vem man INTE ska giftasig medElementära =talar om vem man SKA gifta sigmed.”Circulation of women”A3 Vardagslivets socialaorganisation

Varför endogami?Härstamningsgruppen behållerkontrollen över:(a) sina kvinnliga medlemmarssexualitet(b) sina egendomar, resurser,arv och barnA3 Vardagslivets socialaorganisation

Äktenskap ur ettjämförande perspektivNågra skillnader mellan Afrikaoch Europa- Traditionen i Europa och USA:Syftet inte att bilda politiskaeller sociala allianser genomäktenskapet. Man etablerar enny ekonomisk enhet.- Afrika: Brudpris, vikten avsläktgrupper- Europa: Hemgift, klassamhälleA3 Vardagslivets socialaorganisation

Postmarital bosättning1. Uxorilokalitet2. Virilokalitet (Viripatrilokalitet/Viriavunkulokalitet)3. Uxori-virilokalitet4. Bilokalitet5. Ambilokalitet6. Neolokalitet7. NatolokalitetA3 Vardagslivets socialaorganisation

Inför seminarietDatum: Torsdag den 5novemberTvå grupper: 12-14 /14-16Alla träffas i sal 2-K1028Att förbereda:1. Rita släktskapsdiagram2. Svara på frågor skriftligtA3 Vardagslivets socialaorganisation