Ordning och reda på SSAB Boliden satsar tungt - Idhammar AB

Posttidning BAvsändare:Idhammar ABBox 70127 22 Skärholmensista ordetMänniskounderhållNyligen föreläste jag för några blivande underhållschefer om de krav på arbetsgivaren som finns i Arbetsmiljölagen.Produktivitet, effektivitet och säkerhet handlar inte bara om maskiner. Människan måste ocksåfungera. Därför vill jag införa begreppet ”mänsklig verkningsgrad”. På underhållssidan har man gjort resanfrån avhjälpande till förebyggande. Nu är det dags att göra motsvarande resa på arbetsmiljöområdet.Janke Wikholm ärkonsult och föreläser ochutbildar inom områdenaarbetsmiljö, ledarskapoch produktivitet.Att ett förebyggande underhållsarbete är enförutsättning för hög produktivitet är ingennyhet. De som arbetar med underhåll vet atten ”trimmad” maskinpark ger färre driftsstopp.Det nya är att arbetsmiljöarbetet kanlära mycket från underhållssidan. Begreppet”den mänskliga verkningsgraden” är enpedagogisk metafor för mitt resonemang.Såhär menar jag:Produktionen är den samlade produkten avmaskiners och människors arbete. Det förebyggandeindustriella underhållet är inriktatpå att maskinerna skall gå optimalt – det villsäga att deras kapacitet ska motsvara den avproduktionen efterfrågade tillgängligheten.Underhållschefen på en processindustri hartill sitt förfogande en vältrimmad organisationför att åstadkomma detta. Vi har nått goda resultatpå underhållssidan i Sverige och svensktunderhållskunnande exporteras. Säkert kan vibli ännu bättre, men frågan är om vi inte ocksåskulle börja titta närmare på den andra delenav produkten, nämligen människan?Mänsklig verkningsgradVem har koll på hur mycket av människanskapacitet och tillgänglighet för produktionsom vi utnyttjar? Är den optimal som hos maskinerna?Hur vet vi – innan sjukskrivningeller förtidspension är ett faktum – att någothåller på att gå galet med en medarbetare?Enligt min uppfattning är detta den stora utmaningeni dagens företag, att hitta verktygför att så effektivt som möjligt mäta och höja”den mänskliga verkningsgraden”.Ett mer komplext samhälle och enlängre skolgång senareläggerde ungas inträde till arbetsmarknadensamtidigt som denökade livslängden ökar antalet ickeproducerandemedborgare. Det blir heltenkelt färre som skall försörja fler. Att vi harmånga sjuka och förtidspensionerade i arbetsförålder är ett uppmärksammat problem. Detär både dyrt och omänskligt.Förebyggande underhåll självklarhetför maskinerGenom förebyggande underhåll ser vi till attmaskiner som är på väg att gå sönder ”signalerar”detta i förtid, något som ska ske i tid såatt inte haveri uppstår.I människounderhållet däremot ”kör vi”tills felet uppstår varvid en kostsam och oftaineffektiv rehabprocess inleds. Vi väntar alltsåmed att göra något tills människan blivitfysiskt och psykiskt utsliten – och då blir detdyrt och svårt att reparera. Varje försliten rygg– eller själ – är ett misslyckande ur arbetsmiljösynpunktoch dessutom en gigantisk kostnadbåde för arbetsgivaren och för välfärdssamhället.I dagens globala konkurrens måste allaföretag se över effektivitet och produktivitet.Därför är det hög tid att vi börjar utveckla bättremätmetoder också för mänskliga maskiner.Då kan vi se när bristerna börjar inträffa ochparera dem innan ”driftstoppet” är ett faktum.Människounderhåll bra investeringUnder de senaste 40 åren har underhålletgått från avhjälpande maskinunderhåll till förebyggande,vilket ökat produktiviteten ochminskat slöseriet med resurser.En motsvarande resa för människounderhålletkommer att visa sig vara minst lika framgångsrik.Men då krävs nya synsätt och attityderoch nya och utvecklade mätmetoder. Detduger inte att en gång per år fråga hur människornai genomsnitt ”mår”. Istället bör cheferdagligen ställa sig frågan: ”Hur mycket får jagut av min personal i förhållande till deras kapacitet?Finns det risk för förslitningsskador?Vad kan vi göra för att ”människomaskinen”ska fungera på optimal nivå?”Den pedagogik och kulturella omställningsom fungerat på maskiner kommer att fungeralika bra på människor! nText: Janke Wikholm8 iDrift april 2008 nummer ett