10.07.2015 Views

Hela boken - SOM-institutet - Göteborgs universitet

Hela boken - SOM-institutet - Göteborgs universitet

Hela boken - SOM-institutet - Göteborgs universitet

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

Upplysning löser kanske allt?man vid bedömningen av allmän risk istället tycks inta ett konstruktivistiskt perspektiv,dvs. se risk som en social konstruktion. Trots detta resonemang kan detändå vara intressant att studera korrelationen mellan svarspersonernas bedömningav den egna respektive allmänna risken. Tabell 1 ovan redovisar sålundadenna korrelation.Av tabell 1 kan vi tydligt utläsa, att en hög korrelation mellan bedömningar avallmän och personlig risk föreligger för de risker som individen har liten kontrollöver. Rökning, alkohol, narkotika m. m. är däremot samtliga exempel på hälsoproblemsom man själv kan kontrollera, och korrelationen blir därför låg. Dettainnebär sålunda, att man tenderar att bedöma den egna risken som ringa, menbedömer risken som betydligt allvarligare för andra.Givetvis ställer sig frågan hur man ska förklara, att människor gör de riskbedömningarsom de faktiskt gör. En möjlig förklaringsmodell är att individensriskbedömning för det första beror på individuella karaktärsdrag, eller om manhellre vill personlighetsdrag, och för det andra på personlig erfarenhet och slutligenpå mediepåverkan. Beträffande individuella karaktärsdrag vet vi att människorhar olika behov av psykologisk stimulans, vilket i sin tur leder till olika behovav sensationer eller upplevelser. Den mest kända teori i detta sammanhang ärSensation Seeking Theory (Zuckerman 1978, 1988). Enligt denna teori finns detvissa människor som söker sig till riskfyllda aktiviteter av olika slag för att erhållastimulans. Det finns all anledning att tro, att denna personlighetstyp även bedömerrisker överlag som mindre allvarliga än vad de faktiskt är. På motsvarandesätt finns det andra karaktärsdrag, som innebär att man ser faror och hot i detmesta, dvs. den rädde finner alltid något att vara rädd för. Vidare kan man anta,att individens egna personliga – direkt eller indirekt – erfarenhet påverkar riskbedömningen,dvs. har man själv varit med om t. ex. en trafikolycka tenderarman att skatta denna risk som högre än vad den faktiskt är. Slutligen råder dettroligen ett samspel mellan människors bedömning av risker och mediernas rapporteringsåtillvida att medierna exploaterar ett aktuellt riskintresse samtidigt somman förstärker detsamma (se t. ex. Jarlbro 1999).Bedömning av medicinska riskerMed medicinska risker menas i detta sammanhang följande: tobak, alkohol, narkotika,aids, övervikt och allergi. Tabell 2 nedan redovisar hur stor andel mänrespektive kvinnor som bedömer de medicinska riskerna som mycket höga försitt eget liv och hälsa.De i tabellen redovisade skillnaderna mellan könen kan tyckas marginella, menblir ändå intressanta om vi relaterar dem till objektiv risk. För det första kan vikonstatera att kvinnorna upplever rökning som en något större risk än vad männengör. Detta faktum kan sägas väl överensstämma med den objektiva risken,såtillvida att antalet dödsfall som kan hänföras till rökning bland kvinnor ökar87

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!