Hela boken - SOM-institutet - Göteborgs universitet

Gunilla JarlbroI den fortsatta framställningen kommer enbart svarspersonernas bedömningenav den personliga riskbedömningen att behandlas. Figur 2 redovisar andel av svarspersonernasom bedömer de studerade hälsoriskerna som mycket höga för detegna livet och hälsan 1993, 1998 respektive 1999. Skalan är indelad på sammasätt som var fallet för figur 1 ovan. För det första kan vi konstatera att förändringarnaöver tid när det gäller bedömningen av de personliga hälsoriskerna är betydligtmindre dramatiska än vad som var fallet för bedömningen av den allmännarisken, dvs. risken för svenska folkets liv och hälsa. Intressant är dock att noteraatt andelen som bedömer risken för övervikt som mycket hög fortsätter att ökanågot. En möjlig förklaring till detta faktum kan vara, att det är först på senare år,som det i massmedierna har noterats att övervikt inte enbart är ett kosmetisktproblem utan även ett allvarligt hälsoproblem.Tabell 1Korrelation mellan svarspersonernas uppfattning av risken föregen del och risken för det svenska folkets liv och hälsa(Pearsons r. Samtliga resultat är signifikanta på 0,003 nivån)Korrelation mellan personligoch allmän riskKärnkraft 0,69Kemikalier i livsmedel 0,68Avgaser från biltrafiken 0,57Allergier 0,44Trafikolyckor 0,43Skador i arbetslivet 0,36Bildskärmsarbete 0,35Våld och övergrepp 0,35Arbetslöshet 0,30Aids 0,30Ensamhet 0,28Övervikt 0,25Narkotika 0,21Alkohol 0,12Rökning 0,07Kommentar: Varje hälsorisk har bedömts på en skala från 1 (mycket liten risk) till 10 (myckethög risk).Jag har i andra sammanhang (se t. ex. Jarlbro 1999) resonerat kring att människorsbedömningar av den s.k. allmänna risken ska ses som en kulturell konstruktion,dvs. man bedömer de företeelser som man accepterar eller ej. Beträffandebedömningen av den personliga risken tycks dock människor analysera riskensom en objektiv företeelse och resonera i termer av sannolikhet och följd medan86