Hela boken - SOM-institutet - Göteborgs universitet

Martin BennulfI rubriken till detta kapitel påstod jag att medborgarna tycker om miljön. Påståendetinnebär som framgår av redovisade analyser en sanning med modifikation.Medborgarna tycker att miljön är hotad i större utsträckning än tidigareoch de sorterar sopor som aldrig förr. Bedömningen av den kommunala servicenpå miljöområdet och sympatin för miljöpartiet är ungefärligen så hög som denoftast har varit. Andelen medlemmar i miljöorganisationer minskar långsamt.Men på en punkt ser miljöopinionen katastrofal ut och det gäller miljöfrågansplacering på medborgarnas politiska dagordning. Det opinionsmässiga stödet fören aktiv miljöpolitik när det gäller att prioritera vilka frågor som är de viktigasteatt satsa på är den lägsta någonsin i SOM-undersökningarnas historia. Vi måstegå tillbaka till mitten av 1960-talet för att hitta en så njuggt inställd folklig opinionnär det gäller viktighetsbedömning av miljöfrågan. Svenska folket tyckerom miljön på många sätt. Men frågan blir allt mindre prioriterade på medborgarnasagenda. Frågan är vart den är på väg på politikernas dagordning.Noter1 Med ‘bedöma som viktig’ eller ‘viktighetsbedömning’ avses i detta kapitelvad som i engelskspråkig litteratur brukar benämnas saliency (Eiser & van derPligt 1988). Ordet saliency är svårt att ge en svensk översättning, intresseeller viktighet brukar användas (Redder & Toonsgaard 1971, Gilljam 1988,Bennulf 1994). Men vad man är ute efter är det som omedelbart är tillgängligti en människa medvetande, det individen spontant tänker på.2 Väljarundersökningar har genomförts vid Statsvetenskapliga institutionen vidvarje ordinarie riksdagsval och vid folkomröstningarna sedan 1956. Allt sedan1964 ingår någon form av öppen fråga om viktiga samhällsproblem/frågor för partivalet. Valforskningsprogrammet i Göteborg och dess undersökningarpresenteras t ex av Gilljam & Holmberg 1995.3 I väljarundersökningen 1982 angav 7 procent av svarspersonerna miljöfrågansom en viktig fråga för partivalet. Eftersom nivån på SOM-undersökningarnaskurva genomgående återfinns på en högre nivå än i väljarundersökningarnakan vi spekulera i att den ‘sanna’ siffran t o m är lägre 1996 än den var 1982.4 När vi frågor om beteenden som kan anses vara socialt önskvärda, eller politisktkorrekta, som i detta fallet finns det all anledning att misstänka att deangivna siffrorna överskattar utbredningen av beteendet i fråga.ReferenserAsp, K (1986) Mäktiga massmedier. Stockholm: Akedemilitteratur.Asp, K (1988) ”Politisk journalistik”. I Carlsson, U (red) Forskning om journalistik.Göteborgs universitet: Nordicom nytt/Sverige 4.80