Hela boken - SOM-institutet - Göteborgs universitet

Martin BennulfLåt oss fortsätta genomgången med en grundläggande del av miljöattityderna.Det gäller individernas verklighetsbild, kognitionerna, här mätt som huruvidaman uppfattar att miljön är hotad eller ej. I SOM-undersökningarna har vi sedan1993 inkluderat en fråga om nio miljöhot och hur allvarliga dessa anses vara. Ifigur 2 redovisas opinionsutvecklingen för tre av dem. Läsare som är intresseradeav samtliga hot hänvisas till Bennulf (1996) där siffror redovisas för samtliga hotoch där medborgarnas problembild jämförs med kommunala miljöchefers,journalisters och lokala politikers. Miljöhoten mäts på en skala mellan 1 (mycketlitet hot) och 10 (mycket stort hot). Siffrorna i figuren utgörs av medeltal församtliga svarande avseende avgaser från uttunningen av ozonskiktet, avgaser frånbiltrafiken och hanteringen av hushållsavfall.Uttunningen av ozonskiktet är det hot bland de vi frågat om som oroar mest. Ilikhet med andra undersökningar framkommer ur SOM-undersökningarna attde stora globala miljöhoten uppfattas som mycket hotfulla. Även ett hot somavgaser från biltrafiken är klart oroande för folk i allmänhet. I mitten av skalanåterfinns hantering av hushållsavfall som något men inte särskilt oroande hotmot miljön i Sverige. Svenska folket är alltså oroat för många hot mot miljön.Hotbilden är i stort sett oförändrad även om en statistiskt signifikant uppgångkan noteras 1999. Miljön är hotad i högre grad 1999 än någon gång i vår mätserie(figur 2) samtidigt som bedömning av miljöfrågan som en viktig framtidsfråga(figur 1) är den lägsta i våra mätningar. Svenska folkets miljöengagemangborde vara oförändrat högt mätt utifrån hotuppfattningarna.Frågan är hur miljöengagemanget ser ut i praktisk mening. I vilken grad ärsvenskarna beredda på att bidra till en bättre miljö genom att välja mindre miljöbelastandehandlingar i vardagslivet? Frågor där svarspersonerna för uppskattasitt eget miljöbeteende i vardagslivet återfinns i SOM-undersökningarna fr.o.m.1990. Jag har valt ut tre beteenden för analys: gå/cykla istället för motordriventransport, sortera hushållsavfall och handla miljömärkta varor. Nu är det naturligtvisnotoriskt svårt att mäta beteende, för att inte säga omöjligt, via enkäter.Därför måste de följande siffrorna tas med en nypa salt. De står för svenska folketssjälvskattade beteende. 4 Det behöver inte överensstämma med det faktiskabeteendet. Men eftersom vi har en likalydande frågeformulering och samma svarsalternativvid de olika tidpunkterna bör vi lyckas fånga in trenderna väl. Sannolikhetenatt det faktiska beteendet förändrats i samma riktning är hög.Andelen som alltid eller mycket ofta går eller cyklar istället för att förflytta sigmedelst motordriven transport är i stort sett oförändrad över tid. Runt en fjärdedelav svenska folket rapporterar att de gör så. Men när det gäller de övriga tvåbeteendena finns en tydlig trend. Och den är att det vardagliga engagemanget förmiljön ökar genom att allt fler svenskar uppger att de sorterar sitt hushållsavfall.I det fallet är ökning markant. Men även en viss ökning för andelen som handlarmiljömärkta varor kan noteras. Beteendesiffrorna är självklart osäkra, men detfinns all anledning att tro att de pekar ut en korrekt trend. Handeln har ökat sin74