Hela boken - SOM-institutet - Göteborgs universitet

Martin Bennulfsom ett vitt problemområde som ställs i relation till miljöfrågorna. I figur 1 redovisasen kurva för andel svenskar som nämnt miljöfrågan respektive ekonomioch/eller sysselsättning som en viktig fråga mellan 1987 och 1999.Figur 1Miljö vs ekonomi. Andel medborgare som bedömer miljörespektive ekonomi/sysselsättning som viktigasamhällsfrågor 1987-1999 (procent)Fråga: ‘Vilken eller vilka frågor eller samhällsproblem tycker Du är viktigast i Sverige idag?Ange högs tre frågor/samhällsproblem.’10090MiljöEkonomi/sysselsättning80Procent706870 696062636150554852534046373830323322272010192016171010 10 9401987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999UndersökningsårKommentar: Figuren bygger på de siffror som presenterades i tabell 1. Notera dock att de tvåvariablerna Sveriges ekonomi och sysselsättning i denna analys slagits samman till en variabel,därför är siffrorna i denna figur inte fullt jämförbara med de i tabell 1.Det råder, som redan tidigare konstaterats (Bennulf & Selin 1993, Bennulf 1994),ett omvänt förhållande mellan ekonomi/sysselsättning och miljö. Ju större engagemangi miljöfrågor desto lägre i de ekonomiska, och vice versa. Lite förenklatkan man säga att folk uppfattar miljöproblemen som ett av de tre viktigastefrågeområdena vid goda ekonomiska tider, medan miljöproblemen framstår somrelativt sett mindre viktiga i dåliga tider. Men denna gamla sanning gäller intesjälvklart längre för 1999 års data.Mätt som viktighetsbedömning av miljöfrågan framstår resultaten i all klarhet:Svenska folkets miljöengagemang är på reträtt och en ordentlig sådan. Troligtviskan vi bevittna ett trendbrott i figur 1. Ekonom/sysselsättning tappar plats påmedborgarnas agenda samtidigt som miljöfrågans reträtt accelererat. Den gamla72