Hela boken - SOM-institutet - Göteborgs universitet

Medborgarna tycker om miljön1992 och 1995 (mellan 17 och 27 procent) placerade trots allt miljöfrågan blandde mest nämnda sakfrågorna. Men det gäller endast fram till 1996. Då minskarandelen svenskar som nämner miljön på den öppna frågan drastiskt. Enbart 10procent av svenskar nämner då miljön som en av de tre viktigaste samhällsfrågorna.Och sedan dess har miljöfråga bedömts som viktig i än lägre grad av svenskarnanär de själva skall ange vilka tre frågor/samhällsproblem de finner vara viktigast.Om vi blickar längre bak i backspegeln än vad SOM-data medger framstår resultatetför 1999 då enbart 4 procent av medborgarna nämnde miljöfrågan som ettviktigt samhällsproblem som exceptionellt låg. Andra tidsserier möjliggör att gåtillbaka ända till valet 1964. Då nämnde inte någon enda person miljöfrågan iväljarundersökningen. 2 Intervjufrågan från väljarundersökningen är insamlad meden något annorlunda teknik än vad som gäller för SOM-undersökningarna därförär inte nivåerna på tidsserierna direkt jämförbara (Bennulf 1994). Men jämkarvi samman resultaten, genom att korrigera de olika tidsserierna till en ochsamma nivå, framstår 1999 års siffra som klart lägre än t o m den som noteradesi samband med ‘löntagarfondsvalet’ 1982 då debatten nästan uteslutande handladeom klassiska vänster-högerfrågor (Gilljam 1988, Esaiasson 1990). 3Det ligger något i att det är ekonomin som slagit ur miljöfrågorna. Ekonominnår dock högst siffror mellan 1990 och 1995. År 1996 återfinns frågor om Sverigesekonomi på motsvarande låga nivå som miljöfrågan, nämnt av 10 procent avsvarspersonerna. Istället är det sysselsättningen som varit den dominerande fråganpå medborgarnas politiska agenda. Åren 1993 och 1994 noteras sysselsättningenför sina högsta siffror, en minskning kan noteras till 1996. Men sysselsättningenvar fortfarande det sakfrågeområde som är viktigast för den högsta andelenmedborgare. På andra plats återfinns 1996 sjukvården, följt av pensioner/äldrevård, lag och ordning samt invandrar/flyktingfrågor. Först därefter på endelad femte plats återfinns miljöfrågan och frågor om Sveriges ekonomi. Men nu1999 har opinionsläget återigen ändrats. Ekonomi och sysselsättning tillhör intede allra viktigaste frågorna att ta itu med som medborgarna uppfattar det. Det äristället fråga om sjukvården och utbildning/kultur som uppfattas som de mestangelägna problemen. Varför dessa frågor nu står högt på medborgarnas dagordningkan troligen förklaras med ett allt mer utbrett missnöje med välfärdssektorni samhället (se Lennart Nilssons kapitel). Sannolikt är det de ekonomiska problemeninom sektorerna ifråga som genererat uppmärksamheten för dem; alltså tycksekonomin återigen ha ett finger med i spelet för den sjunkande uppmärksamhetenför miljön. Debatten har ju bl.a. rört missnöje med ett minskat antal vårdplatser,långa vårdköer samt de stora klasserna och personalbristen i grundskolan(jfr Bennulf 1994, Gilljam & Holmberg 1995, Brandorf, Esaiasson & Håkansson1996).Nu skall vi fortsätta analysen genom att mer i detalj följa miljöspåret. Vi skallnärmare studera kopplingen mellan viktighetsbedömningar för miljöfrågan ochekonomi/sysselsättning. Ekonomi och sysselsättningen betraktas i det följande71