Hela boken - SOM-institutet - Göteborgs universitet

Attityden till flyktingar: Unga flickor och unga pojkar på var sin sidaVidare arbete med den här forskningsfrågan torde gå i riktning mot socialisationsprocesseni unga år. Att uppväxt i Sverige och andra länder, samt föräldrars uppväxti Sverige eller i andra länder, starkt påverkar synen på immigrationspolitikentycks leda fram emot att socialisationsprocessen kan ha en avgörande betydelseäven för könsskillnaden bland tonåringar. Fostras unga människor in i olika värdemönsterberoende på kön? En annan möjlig tolkning är att eftersom flickor ochpojkar i unga år (6 år, 9 år och 15 år) ger uttryck för likartade och mycket flyktingpositivaståndpunkter, så är det någonting i pojkarnas tonårsupplevelser som fårdem att ändra åsikt. 11 Fostras unga pojkar efter avslutad grundskola in i ett värdemönstersom får dem att bli negativa till flyktingar och invandrare?KonklusionUndersökningen av svenskarnas åsikter om immigrationspolitiska frågor har visaten alltmera positiv attityd under de senaste åren gentemot flyktingmottagningoch invandrare som grupp. Egen erfarenhet av invandrarskap – genom egen uppväxteller föräldrars uppväxt i länder utanför Norden – ger starkt utslag i störrestöd för en integration genom särartsmodellen.I den allra yngsta åldersgruppen (15-19 år) återfinns dock markanta könsskillnader,där flickor är avsevärt mer positiva till flyktinginvandring, och till attinvandrare blir en del av det svenska samhället, än pojkar, skillnader som inte kanreduceras av vanliga förklaringsfaktorer i immigrationspolitiska frågor. Skillnadenhar blivit tydlig under de senaste två-tre åren och kan mycket väl tyda på atten förändring av attitydmönstren i immigrationspolitiken är på väg, med störrekönsskillnader som konsekvens.Noter1 De pojkar och flickor som svarar ”vet ej” har här ansetts svara ”undvikande”,och därför har beräkningen gjorts inkluderande dessa. Av pojkarna är det 26procent som svarar ”vet ej” på frågan om intelligensskillnader medan endast3 procent av flickorna ger detta svar. I de flesta frågor brukar kvinnor ha enhögre andel ”vet ej” svar än män. För ett resonemang om ”vet ej”-svarensbetydelse, se Gilljam och Granberg 1993.2 Demker och Malmström 1999.3 SOM 1999.4 Se t ex Bennulf och Demker 1992.5 Tack till Mikael Gilljam för goda råd kring tolkningen av könsskillnaderna iden yngsta åldersgruppen.67