Hela boken - SOM-institutet - Göteborgs universitet

Attityden till flyktingar: Unga flickor och unga pojkar på var sin sidaATTITYDEN TILL FLYKTINGAR:UNGA FLICKOR OCH UNGA POJKARPÅ VAR SIN SIDAMARIE DEMKERTonåriga flickor och pojkar står idag längre ifrån varandra i synen på att taemot flyktingar i Sverige är någon annan åldersgrupp. Flickor är avsevärtmer positiva till såväl invandring som till invandrare i stort. Av flickor mellan 15och 19 år anser 33 procent att det är en bra idé att ta emot färre flyktingar iSverige, bland pojkar i samma ålder anser nästan dubbelt så stor andel (60 procent)samma sak. Av flickor mellan 15 och 19 år kan 76 procent, tänka sig attvara med i en anti-rasistisk organisation, av pojkar i samma ålder endast hälften,eller 38 procent. Av flickor i åldern 15-19 år svarar 86 procent att det absolut intefinns intelligensskillnader mellan olika folkslag, medan endast 53 procent av pojkari samma ålder är lika säkra på den saken. 1Hur skall vi tolka det faktum att åsiktsskillnaden mellan pojkar och flickor är såstora i den yngsta åldersgruppen, när könsskillnaden i fråga om attityd till flyktingari övriga befolkningen är relativt liten?Låt oss börja med att diskutera flyktingopinionens sociala struktur i ett litebredare perspektiv för att därefter återkomma till på vilket sätt den yngsta åldersgruppenavviker.Oviljan att ta emot flyktingar i Sverige har länge varit ganska stor och var allrastörst i början av 1990-talet då 2/3 av befolkningen förespråkade en minskadflyktingmottagning. Redan 1998 var oviljan reducerad och endast 50 procentbefolkningen tyckte att det var ett mycket eller ganska bra förslag att ta emotfärre flyktingar i Sverige. År 1999 visar SOM-undersökningen att oviljan sjunkitän mer och mindre än hälften av befolkningen förespråkar en minskad flyktingmottagning(46 procent).Integration – javisst, men hur?När invandraren väl kommit till Sverige vidtar vad som i dagens politiska språkbrukkallas för en ”integration” och under slutet av 1990-talet har ett flertal olikaintegrationspolitiska åtgärder diskuterats och även implementerats. Under långtid har det i invandrarpolitiken rått delade meningar om huruvida en s k särartsmodelleller en s k assimilationsmodellen är den bästa strategin. Vid 1960-talets59