Hela boken - SOM-institutet - Göteborgs universitet

Bo RothsteinSociala fällor kan också uppstå vad gäller gruppers eller organisationers samarbete,t ex att det inte går att vara den enda gruppen i ett multietniskt samhällesom avstår från diskriminering, eller den enda löntagargruppen som tar samhällsekonomisktansvar i lönebildningen, eller den enda stat som beslutar sig föratt införa restriktioner mot freonanvändning, eller det enda företag som väljer attinte använda mutor, osv. Om man vill spetsa till det kan man hävda att de civilisatoriskaframsteg som mänskligheten har gjort, och inte minst då politiska institutionersom rättstaten och det demokratiska styrelseskicket, alla byggt på attman lyckats skapa socialt kapital som gjort det möjligt att lösa sociala fällor avdenna typ. Ett samhälle, säger denna teori, har inte bara tillgångar i form avfysiskt kapital och humankapital, utan också mer eller mindre av socialt kapital.Den fråga som står på dagordningen är hur vi skall förklara variationer i socialtkapital, dels mellan olika samhällen men också mellan olika individer eller grupperav individer i samma samhälle. Robert Putnams teori har varit att det är i detfrivilliga organisationsväsendets som vi kan hitta den kausala kopplingen. Ju mermedborgarna deltar i olika frivilliga organisationer – eller med en annan term –ju mer vitalt det civila samhället är, desto mer omfattande är det sociala kapitalet.Genom sin aktivitet i sångkörer, scoutklubbar, idrottsföreningar och liknandeorganisationer lär sig medborgarna den nobla konsten om hur man framgångsriktövervinner sociala fällor.Denna teori har kommit att utmanas dels empiriskt och dels teoretiskt. Somjag pekat på i de två föregående årens SOM-rapporter finns det mycket som tyderpå att socialt kapital också kan skapas ”uppifrån” genom etableringen av trovärdigapolitiska institutioner som kan implementera en rättvis likabehandling avmedborgarna, t ex en fungerande rättsstat eller ett socialförsäkringssystem somuppfattas som rättfärdigt. Demokratin förstådd som ett antal institutioner somgaranterar politisk jämlikhet är givetvis en central sådan institution. Det finnssom Ronald Ingelhard visat ett starkt empiriskt samband mellan i vilken gradmedborgarna svarar ja på frågan om ”man kan lita på de flesta människor” ochunder hur lång tid landet ifråga haft en fungerande demokrati. Det finns nuockså ett antal ledande ekonomer som pekar på att det är dessa kvalitéer i ettlands politiska institutioner som avgör möjligheten till ekonomisk utveckling.I SOM-undersökningarna har sedan 1996 ställts frågor om graden av tillit tillandra medborgare. Svarspersonerna ha fått markera på en elvagradig skala i vilkenutsträckning de anser att man kan lite på de flesta andra människor.SOM-undersökningarna ger en förvånansvärt stabil bild av graden av förtroendesvenskar emellan. Den tidigaste undersökningen av detta i Sverige gjordes1981. Under dessa snart 20 år kan man inte se någon minskning av graden avtillit, utan snarare en svag ökning. Inte heller vad gäller andra indikatorer på detsociala kapitalets ställning, såsom deltagande i det frivilliga organisationsväsendeteller informella sociala nätverk kan man se en erodering av mängden socialtkapital i Sverige. 354