Hela boken - SOM-institutet - Göteborgs universitet

Fortsatt starkt stöd för monarkinUnder den senaste tjugofemårsperioden har Sverige genomgått stora ekonomiskaoch politiska förändringar. Sverige har haft sex statsministrar och fem personerhar varit talman. Under samma tid har Sverige haft en statschef, kung Carl XVIGustaf och svenska folkets inställning till monarkin är oförändrat positiv.Såväl 1976 som 1995 och 1999 anser 70 procent av svenska folket att det är ettdåligt förslag att införa republik och 50 procent tycker att det är ett mycket dåligtförslag. Det är endast 10 procent som stöder förslaget att införa republik, medan20 procent inte tar ställning till frågan om statsform. Vid millennieskiftet är uppslutningenbakom monarkin fortsatt mycket stor.Vilka är monarkister och republikaner?Huvudresultatet är att svenska folket inte vill ändra statsform och avvisar förslagetatt införa republik. Unga och gamla, kvinnor och män, personer med enbartfolk- eller grundskola såväl som akademiker, boende på landsbygden och i städerna,företagare, tjänstemän och arbetare, moderater och vänsterpartister vill behållamonarkin. Det finns emellertid vissa skillnader mellan olika grupper som ärvärda att uppmärksamma.Kvinnor är mera rojalistiska än män. Uppslutningen bakom monarkin är störstbland äldre medan de yngsta i något större utsträckning vill införa republik. Inomolika yrkesgrupper är rojalisterna starkast företrädda bland jordbrukare och svagarebland arbetare men också här är differenserna små.Storstadsbor är på en gång något mer tveksamma och mindre rojalistiska änboende i andra ortstyper. Ickesvenska medborgare är i mindre utsträckning monarkisteroch också mera tveksamma till valet av statsform än svenska medborgare.De har också ett något lägre förtroende för kungahuset.Även i frågan om monarki eller republik finns vissa skillnader mellan de politiskablocken. Mest rojalistiska är vid seklets slut personer som sympatiserar medkd följt av c, m och fp. Det kulturradikala inslaget inom fp tycks idag vara mycketbegränsat, med endast 6 procent som vill införa republik. Inom s och mp uppgårandelen republikaner till cirka 10 procent. Störst andel republikaner återfinnsbland v–sympatisörer, 15 procent, men också bland vänsterpartisterna är det enklar majoritet som avvisar förslaget om att införa republik. Jämfört med 1995 harandelen republikaner minskat med 5 procentenheter bland v-sympatisörer.Kännedomen om att det finns en stark folklig uppslutning bakom kungadömeti kombination med att kungen idag har renodlat representativa och ceremoniellauppgifter kan innebära att flera som i princip är för ett annat sätt att utse statschefeninte vill att frågan aktualiseras, då det skulle kunna innebära att det partiman sympatiserar med skulle förlora röster på att driva förslaget. Resultaten frånSOM-undersökningen talar för att en sådan bedömning är riktig. Att aktualiserakravet på republik skulle knappast ge några nya röster men man skulle riskera attförlora många, och därmed minska sitt inflytandet över politiken i andra frågorsom man bedömer som viktigare.47