Hela boken - SOM-institutet - Göteborgs universitet

Fortsatt starkt stöd för monarkinFORTSATT STARKT STÖD FÖR MONARKINLENNART NILSSONIDemokratiutredningens slutbetänkande En uthållig demokrati (SOU 2000:1)och dess många forskarrapporter lyser statschefen med sin frånvaro. När detsvenska folkstyret blir föremål för en grundlig genomlysning inför det nya årtusendetbehandlas inte monarkin. Vid en granskning av demokratiutredningens arbetevåren 1999 ansåg den norske idéhistorikern Trond Berg Eriksen att det varen brist:Till och med de mest utvecklade demokratier har monarkiska och aristokratiska elementi sig vid sidan av den allmänna rösträtten. Mönsterdemokratierna Sverige, Danmarkoch Norge är alla demokratier. Betyder kungadömet något positivt eller negativtför demokratin? (DN 99-05-27)I denna artikel skall en aspekt av frågan behandlas. Vilket folkligt stöd har monarkin?I Norge hölls en folkomröstning om monarkin 1905. Kung Oscar IIhade officiellt å sina egna och sin släkts vägnar avsagt sig den norska kronansamma dag som Karlstadsöverenskommelsen undertecknades den 26 oktober1905. Den 18 november samma år anordnades en folkomröstning där det norskafolket fick ta ställning till följande fråga:Er den stemmeberettige enig i Stortingets bemyndigelse til regjeringen om å oppfordreprins Carl av Danmark til å la seg velge til Norges konge, svarer han ”ja”, er han ikkeenig, svarer han ”nei” (Jonsrud 1996: 39).Det var en fråga som i formen av en justerad proposition ställdes till röstberättigadenorrmän. Resultatet gav ett mycket klart utslag med 79 procent som röstadeja och 21 procent som röstade nej. Valdeltagande uppgick till 75 procent.Det var den danske utrikesministern som hade krävt att en folkomröstning skullegenomföras med hänsyn till ”Prindsen og hans Dynastis Fremtid”, till Sverigeoch till Danmarks och den danska kungafamiljens värdighet. Folkomröstningenanses ha bidragit till att ge monarkin en stark legitimitet i Norge (Jonsrud 1996).Eftersom regelbundna val inte anordnas för utseende av statschef har vi därefteringa officiella uppgifter om stödet för monarkin. Under senare tid kan vi emellertidgå till opinionsundersökningar för att bilda oss en uppfattning om uppslutningen.I Norge har bilden varit entydig; kungahuset har under lång tid haft enstark ställning. Det kommer till uttryck både vid frågor om monarkin och i sambandmed förslag att införa republik (Listhaug 1993). Det tycks också finnas stödför att införa kvinnlig tronföljd i Norge. För Danmark har motsvarande upp-45