Hela boken - SOM-institutet - Göteborgs universitet

Den svenska NATO-opinionen – en fråga om säkerhetspolitisk identitet?ning svarspersonerna känner sig som svenskar, nordbor, européer eller världsmedborgare.I en tidigare studie (”Neutralitet eller NATO-medlemskap” i Detgamla riket, red. Sören Holmberg och Lennart Weibull) har jag visat att NATOmotståndareinte var mer isolationistiska än NATO-anhängarna med avseendepå biståndsvilja och flyktingmottagning. Tvärtom var det så att motståndarna tillsvenskt NATO-medlemskap var mer positivt inställda till bistånd och flyktingmottagningän NATO-anhängare. Sambandet kvarstod även efter kontroll förparti. Dessa resultat får stöd också i årets SOM-undersökning. Jag har dessutomundersökt sambandet mellan inställning till NATO-medlemskap och rädslan fördet främmande genom att utgå från påståendet ”Jag skulle inte tycka om att få eninvandrare från en annan del av världen ingift i familjen”. Resultaten visar attpersoner som inte vill få en invandrare ingift i familjen är mer positivt inställdatill svenskt NATO-medlemskap än vad personer är som inte skulle ha något emotatt få en invandrare ingift i familjen är. Socialdemokrater som inte vill få en invandrareingift i familjen är exempelvis mer positivt inställda till svenskt NATOmedlemskapän övriga socialdemokrater. Det samma gäller för moderaterna. Sammantagetär sambandet tydligt: personer som är negativt inställda till invandrareoch flyktingmottagning förespråkar i större utsträckning svenskt NATO-medlemskapän personer med en positiv inställning till invandrare och flyktingmottagning.Stödet för ett svenskt NATO-medlemskap kan således tolkas både som en strävanefter skydd mot omvärlden och det främmande, och som en strävan efterdelaktighet i omvärlden och dess gemenskap. NATO-motståndet kan betraktasdels som en ovilja att delta i en västlig säkerhetspolitisk gemenskap, dels som ettavståndstagande från säkerhetspolitiska gränser mellan väst och omvärlden överhuvudtaget.För att nå djupare insikter i vilka identitetsmässiga skiljelinjer somkan ligga till grund för olika åsikter i frågan om Sveriges framtida säkerhetspolitikbehöver vi kanske lämna såväl de geografiska enheterna (svensk, nordbo, européoch världsmedborgare) som det grova begreppsparet isolationism-globalism. Istället borde vi kanske ta utgångspunkt i vilka värdemässiga grunder som våraidentiteter vilar på och hur de förhåller sig till de värdemässiga grunderna föralliansfrihet och NATO-medlemskap.371