Hela boken - SOM-institutet - Göteborgs universitet

Den svenska NATO-opinionen – en fråga om säkerhetspolitisk identitet?NATO eller skall vi hålla fast vid alliansfriheten?”. I 1999 års undersökning vardet 23 procent som ansåg att Sverige skulle söka fullt medlemskap, medan 65procent förespråkade att Sverige skulle hålla fast vid alliansfriheten. En Temomätningfrån april 2000 visar på 28 procent för och 45 procent mot svensktNATO-medlemskap. En Sifo-mätning, beställd av Svenska Dagbladet, från november1999 visar dock på mindre åsiktsskillnader i NATO-frågan – 35 procentför medlemskap och 42 procent mot. Sifo:s mätning är genomförd den 22-25november, strax efter att folkpartiets landsmöte sagt ja till svenskt NATO-medlemskap,vilket skulle kunna ha bidragit till att förklara skillnaden mellan resultaten.Men i SOM-undersökningen, som genomfördes under hela november ochdecember månad, finns inga spår av att NATO-opinionen förändrades efter folkpartietslandsmöte.Frågan är varför stödet för bibehållen svensk alliansfrihet är så stabilt, trots deomvälvande förändringarna i Sveriges säkerhetspolitiska situation som kalla krigetsslut och Sovjetunionens upplösning inneburit. Ibland stöter man på argumentetatt det beror på att den svenska identiteten – trots allt tal om globaliseringoch internationalisering – är så nationellt grundad. Kritikerna uppfattar det somett uttryck för isolationism och inskränkthet. Andra ser det som en sund uppslutningbakom svenska värden och idéer, som t ex jämlikhet, välfärd och miljömedvetenhet.Eurobarometern – som genomför regelbundna opinionsundersökningar i EU:smedlemsstater – visar att Sverige, tillsammans med Storbritannien och Portugal,är det land där den nationella identiteten har starkast fäste och där den europeiskaidentiteten är som svagast. Skulle det kunna vara så att en av anledningarnatill det starka stödet för alliansfriheten och motståndet mot NATO-medlemskapi Sverige är en konsekvens av avsaknaden av en europeisk identitet? Med hjälp av1999 års SOM-undersökning kan vi undersöka saken genom att jämföra åsikternai NATO-frågan mellan personer som uppfattar sig själva som svenskar, nordbor,européer eller världsmedborgare.Resultaten visar på relativt små åsiktsskillnader i NATO-frågan mellan de olikaidentitetsgrupperna. Det största stödet för svenskt NATO-medlemskap finns iden grupp som känner sig som européer – 25 procent av dem förespråkar ettsvenskt NATO-medlemskap. Å andra sidan är det i samma grupp nästan dubbeltså många – 45 procent – som motsätter sig svenskt NATO-medlemskap. Detstörsta NATO-motståndet återfinns bland dem som inte känner sig som européer.Bland dem är det endast 14 procent som förespråkar svenskt NATO-medlemskap,medan 54 procent motsätter sig. Mellan övriga identitetsgrupper äråsiktsskillnaderna i NATO-frågan mindre. I den grupp som inte känner sig somsvensk är visserligen NATO-motståndet lägst, men gruppen består av så få personer(33 stycken) att det inte går att dra några bestämda slutsatser.Sambandet mellan huruvida man känner en europeisk identitet och åsikt iNATO-frågan är således svagt och försvagas ytterligare efter kontroll för parti.369