Hela boken - SOM-institutet - Göteborgs universitet

Den svenska NATO-opinionen – en fråga om säkerhetspolitisk identitet?DEN SVENSKA NATO-OPINIONEN – EN FRÅGAOM SÄKERHETSPOLITISK IDENTITET?ULF BJERELDIen debattartikel i Dagens Nyheter strax före valet 1991 förespråkade dåvarandemoderatledaren Carl Bildt en förändring av den svenska utrikespolitiken.Från att under det kalla kriget ha varit fokuserad på olika konflikter i tredjevärlden skulle den svenska utrikespolitiken – om moderaterna kom till makten –i stället återspegla ”vår europeiska identitet”. Bildts artikel mötte stark kritik frånsocialdemokratiskt håll. Kritiken gick främst ut på att uttrycket ”vår europeiskaidentitet” var tomt och innehållslöst och oanvändbart för att karakterisera densvenska utrikespolitiken. Åtta år senare – när socialdemokratiska Aftonbladethösten 1999 på ledarplats tog ställning för ja till svenskt medlemskap i EMU –var ett av de avgörande argumenten att ett EMU-medlemskap var ett naturligtsteg utifrån ”vår europeiska identitet”.Tabell 1 Svenska folkets inställning till NATO-medlemskap 1994-1999(procent)Förslag: Sverige bör söka medlemskap i NATOÅr Bra Varken Dåligt Summaförslag eller förslag procent Balansmått1994 15 37 48 100 -331995 17 37 46 100 -291996 21 34 45 100 -241997 24 38 38 100 -141998 22 35 43 100 -211999 19 34 47 100 -28Kommentar. Balansmåttet visar andelen som tycker att det är ett bra förslag minus andelensom tycker att det är ett dåligt förslag. Värdena kan därmed variera mellan +100 (alla tycker attdet är ett bra förslag) och -100 (alla tycker att det är ett dåligt förslag). Positiva värden anger enövervikt för andelen som anser att det är ett bra förslag, medan negativa värden anger en överviktför andelen som anser att det är ett dåligt förslag. De personer som ej besvarat frågan ingårinte i procentbasen.1990-talet har inneburit att uttrycket ”vår europeiska identitet” mist mycket avsin konfliktpotential. Däremot är det fortfarande tveksamt i vilken utsträckningdet existerar en europeisk identitet bland svenska folket. Ibland hör man också365