Hela boken - SOM-institutet - GÃ¶teborgs universitet

More documents

Recommendations

Info

Det frivilliga biståndet?Tabell 5Benägenhet att skänka pengar eller på annat sätt stödja någonhjälporganisation efter inställning till att biståndet finansieras påfrivillig väg, ej med skattemedel (procent)Förslag: ”Svenskt bistånd bör i större utsträckning finansieras på frivillig väg inte genomskattemedel”mycket bra eller varken bra eller mycket dåligt ellerbidragsfrekvens ganska bra förslag dåligt förslag ganska dåligt förslagnågon gång i månaden 10 14 19någon gång under desenaste 12 månaderna 46 56 57ingen gång 44 30 24procent 100 100 100antal svarande 529 443 581Kommentar: Se föregående tabell.Avslutande kommentarBiståndsopinionen har återhämtat sig sedan början av 1990-talet då biståndsviljanbefann sig på rekordlåga nivåer. Med fortsatt gynnsamma ekonomiska konjunktureri sikte och en planerad långsam höjning av biståndsanslagen talar mycketför att biståndsviljan inte tappar mark den kommande tiden. För regeringen ochSida är det dock nödvändigt att hantera det faktum att en fjärdedel av svenskafolket ytterligare vill minska den, historiskt sett, redan låga biståndsnivån. 5 procentvill dessutom slopa biståndet helt. Andelen personer som vill minska biståndetär därigenom större än andelen som vill öka biståndets storlek.Resultaten indikerar att medan åsiktsskillnaden mellan män och kvinnor ochmellan unga och gamla har minskat består den i grupper med olika utbildning.Personer med hög utbildning är i betydligt större utsträckning än lågutbildadepositiva till höjda biståndsnivåer. Folkpartiets, kristdemokraternas, miljöpartietsoch vänsterpartiets sympatisörer är liksom tidigare något mer biståndspositiva änsocialdemokraternas, centerpartiets och moderaternas sympatisörer.Regeringen och Sida betraktar inte det frivilliga biståndet som en konkurrenttill det statliga biståndet. Genom statliga bidrag finansieras idag i stor utsträckninghjälporganisationernas arbete och organisationerna fungerar som administratörerav svenska biståndsprojekt i Tredje världen. Delar av svenska folket uppfattardock de frivilliga hjälporganisationernas arbete som ett alternativ snarareän som ett komplement till det statliga biståndet. Även i detta avseende har Sidaoch regeringen en uppgift att sprida kunskap om den svenska biståndspolitikensutformning.363
Ann-Marie EkengrenReferenserEkengren, Ann-Marie (1998): ”Biståndsviljan fortsatt låg” i Holmberg, Sörenoch Weibull, Lennart (red), Opinionssamhället. <strong>SOM</strong>-rapport nr 20.Ekengren, Ann-Marie och Oscarsson, Henrik (1999): Solidaritet med omvärlden?Biståndsviljan i Sverige 1956-1998. Sverige under kalla kriget, Arbetsrapportnr 8.Opinion -99. En sammanfattning av årets Sifo-undersökning. Sida 1999, KarinTimm.Micheletti, Michele (1994): Det civila samhället och staten. Medborgarsammanslutningarnasroll svensk politik. Fritzes förlag.364
Page 1 and 2:
DET NYA SAMHÄLLETSOM-undersökning
Page 3 and 4:
INNEHÅLLFörord ..................
Page 5 and 6:
FörordFÖRORDDet nya samhället ä
Page 7 and 8:
Det nya samhälletDET NYA SAMHÄLLE
Page 11 and 12:
Det nya samhälletI fråga om hush
Page 13 and 14:
Det nya samhälletFigur 4Medborgarn
Page 15 and 16:
Det nya samhälletKarin Söder1986M
Page 17 and 18:
Det nya samhälletMedelpoäng30Birg
Page 19 and 20:
Det nya samhälletav 1980-talet. De
Page 21 and 22:
Det nya samhälletMediesystemets to
Page 23 and 24:
Det nya samhälletler föreningsakt
Page 25:
Samhällsperspektiv
Page 28 and 29:
Sören Holmberg och Lennart Weibull
Page 30 and 31:
Page 32 and 33:
Page 34 and 35:
Page 36 and 37:
Page 38 and 39:
Page 40 and 41:
Page 42 and 43:
Page 45 and 46:
Fortsatt starkt stöd för monarkin
Page 47 and 48:
Page 49 and 50:
Page 51:
Page 54 and 55:
Bo RothsteinSociala fällor kan ock
Page 56 and 57:
Bo Rothsteinblir han när Bonasera
Page 58 and 59:
Bo Rothsteinteori får således ett
Page 60 and 61:
Marie Demkerarbetskraftsinvandring
Page 62 and 63:
Marie DemkerTabell 2Svenska folkets
Page 64:
Marie DemkerFöräldrarnas erfarenh
Page 67 and 68:
Attityden till flyktingar: Unga fli
Page 69 and 70:
Medborgarna tycker om miljönMEDBOR
Page 71 and 72:
Medborgarna tycker om miljön1992 o
Page 73 and 74:
Medborgarna tycker om miljönsannin
Page 75 and 76:
Medborgarna tycker om miljönförs
Page 77 and 78:
Medborgarna tycker om miljönkonto.
Page 79 and 80:
Medborgarna tycker om miljönom ett
Page 81:
Medborgarna tycker om miljönAsp, K
Page 84 and 85:
Gunilla JarlbroEfter en inledande g
Page 86 and 87:
Gunilla JarlbroI den fortsatta fram
Page 88 and 89:
Gunilla Jarlbromedan de minskar bla
Page 90 and 91:
Gunilla Jarlbrodömningen av skador
Page 92 and 93:
Gunilla JarlbroJarlbro, Gunilla (19
Page 94 and 95:
José Ferraz Nuneshälsonivå, elle
Page 96 and 97:
José Ferraz Nunes2. Ett vägt häl
Page 98 and 99:
José Ferraz NunesFigur 1%605550454
Page 100 and 101:
José Ferraz NunesFigur 3Index1,000
Page 102 and 103:
José Ferraz Nuneshar rökt under l
Page 104 and 105:
José Ferraz NunesJämförelse med
Page 106 and 107:
José Ferraz Nunes1 och 7 där det
Page 108 and 109:
José Ferraz Nunes• Kvinnor uppge
Page 110 and 111:
José Ferraz Nuneshälsonivå, elle
Page 112 and 113:
José Ferraz Nunes2. Ett vägt häl
Page 114 and 115:
José Ferraz NunesFigur 1%605550454
Page 116 and 117:
José Ferraz NunesFigur 3Index1,000
Page 118 and 119:
José Ferraz Nuneshar rökt under l
Page 120 and 121:
José Ferraz NunesJämförelse med
Page 122 and 123:
José Ferraz Nunes1 och 7 där det
Page 124 and 125:
José Ferraz Nunes• Kvinnor uppge
Page 127 and 128:
1990-talets tidningspublik1990-TALE
Page 129 and 130:
1990-talets tidningspublikvärld, b
Page 131 and 132:
1990-talets tidningspublikDet är d
Page 133 and 134:
1990-talets tidningspublikgången p
Page 135 and 136:
1990-talets tidningspublikTabell 4A
Page 137 and 138:
1990-talets tidningspublikAv tabell
Page 139 and 140:
1990-talets tidningspublikTabell 8K
Page 141:
1990-talets tidningspublikSOU 2000:
Page 144 and 145:
Ingela Wadbringkan sägas om tidnin
Page 146 and 147:
Ingela Wadbringkvällstidningen int
Page 148 and 149:
Ingela Wadbringi ett lågresursomr
Page 150 and 151:
Ingela WadbringEn annan differens
Page 153 and 154:
Vad är det viktigaste i morgontidn
Page 155 and 156:
Page 157 and 158:
Page 159 and 160:
Page 161 and 162:
Page 163:
Page 166 and 167:
Britt Börjesson och Lennart Weibul
Page 168 and 169:
Page 170 and 171:
Page 172 and 173:
Page 174 and 175:
Page 176 and 177:
Page 179 and 180:
Och radion bara står på - om radi
Page 181 and 182:
Page 183 and 184:
Page 185 and 186:
Page 187:
Page 190 and 191:
Annika BergströmFigur 1Tillgång t
Page 192 and 193:
Annika Bergströmminskat något. Ö
Page 194 and 195:
Annika BergströmTabell 3Användnin
Page 196 and 197:
Annika BergströmFigur 4 visar på
Page 198 and 199:
Annika BergströmStora skillnader f
Page 200 and 201:
Annika BergströmInternet en eller
Page 202 and 203:
Annika BergströmReferenserBergstr
Page 204 and 205:
Lowe Hedmansamma tidpunkt som den r
Page 206 and 207:
Lowe Hedmankalt. Det är till exemp
Page 208 and 209:
Lowe HedmanI april 2000 visade IBM
Page 210 and 211:
Lowe HedmanVilka är det då som ta
Page 212 and 213:
Lowe Hedmangenom att andelen regelb
Page 214 and 215:
Lowe Hedmannätet samtidigt som han
Page 216 and 217:
Lowe Hedmanefter flera år av minsk
Page 218 and 219:
Lowe Hedman2 En undersökning i Upp
Page 221 and 222:
Förtroendet för massmedierFÖRTRO
Page 223 and 224:
Förtroendet för massmedieroch TV4
Page 225 and 226:
Förtroendet för massmedierna. And
Page 227 and 228:
Förtroendet för massmedierTabell
Page 229 and 230:
Förtroendet för massmedierrad oli
Page 231:
Förtroendet för massmedierJönsso
Page 234 and 235:
Gunilla Jarlbrogen allmänhetens sy
Page 236 and 237:
Gunilla Jarlbrohänder i Stockholm.
Page 238 and 239:
Gunilla Jarlbroövriga upplever att
Page 240 and 241:
Gunilla Jarlbroungefär lika stor a
Page 242 and 243:
Gunilla JarlbroI Holmberg, Sören o
Page 244 and 245:
Bengt Johanssonhur politiken utform
Page 246 and 247:
Bengt Johanssonna gått ifrån att
Page 248 and 249:
Martin Brothénoch året därpå (H
Page 250 and 251:
Martin BrothénFigur 2Närhetens be
Page 252 and 253:
Martin Brothéni majoritetsvalsyste
Page 254 and 255:
Martin Brothéntroende) visar dock
Page 257 and 258:
Nya väljare och politiker i den ga
Page 259 and 260:
Page 261 and 262:
Page 263 and 264:
Page 265 and 266:
Page 267 and 268:
Välfärd i obalans1990 fanns det e
Page 269 and 270:
Partiernas sympatikapitalPARTIERNAS
Page 271 and 272:
Partiernas sympatikapitaldag positi
Page 273 and 274:
Partiernas sympatikapitalPå motsva
Page 275 and 276:
Partiernas sympatikapitalResultaten
Page 277 and 278:
Opinionsbildning inom arbetsmarknad
Page 279 and 280:
Page 281 and 282:
Page 283 and 284:
Page 285 and 286:
Page 287 and 288:
Page 289 and 290:
Page 291 and 292:
Page 293:
Page 296 and 297: Helena Rohdénsökningen på två a
Page 298 and 299: Helena Rohdénningarna i anslutning
Page 300 and 301: Helena Rohdénpartisterna var för
Page 302 and 303: Helena RohdénTabell 4Samband mella
Page 304 and 305: Helena RohdénTabell 6Kvinnors och
Page 306 and 307: Helena Rohdén1988, 1991, 1994, 199
Page 308 and 309: Helena Rohdénbara ställts samtidi
Page 311 and 312: Kärnkraften - en stridsfråga äve
Page 319 and 320: Kärnavfall och vindkraft i den egn
Page 331: Kärnavfall och vindkraft i den egn
Page 335 and 336: Svenska folkets åsikter om utrikes
Page 338 and 339: Det frivilliga biståndet?DET FRIVI
Page 340 and 341: Det frivilliga biståndet?att storl
Page 342 and 343: Det frivilliga biståndet?Tredje v
Page 344 and 345: Det frivilliga biståndet?Tabell 3S
Page 348 and 349: Den svenska NATO-opinionen - en fr
Page 357 and 358: SOM-undersökningen 1999SOM-UNDERS
Page 359 and 360: SOM-undersökningen 199929 sept. 19
Page 361 and 362: SOM-undersökningen 1999Tabell 2 Sv
Page 363 and 364: FÖRFATTARNAMartin Bennulf, fil dr,
Page 365 and 366: DELTAGANDE PROJEKTArbete och indust
Page 367 and 368: ADRESSERSOM-institutetGöteborgs un
Page 369 and 370: SOM-rapport nr 11Holmberg, Sören &
show all

Hela boken - SOM-institutet - GÃ¶teborgs universitet

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?