Hela boken - SOM-institutet - Göteborgs universitet

Ann-Marie EkengrenTabell 4Benägenhet att skänka pengar eller på annat sätt stödja någonhjälporganisation efter inställning till att frivilliga organisationersköter svenskt bistånd (procent)Förslag: ”Svenskt bistånd bör i större utsträckning skötas av frivilliga hjälporganisationer”mycket bra eller varken bra eller mycket dåligt ellerbidragsfrekvens ganska bra förslag dåligt förslag ganska dåligt förslagnågon gång i månaden 14 14 19någon gång under desenaste 12 månaderna 51 53 53ingen gång 35 33 28summa procent 100 100 100antal svarande 591 570 388Kommentar: Frågan om huruvida svarspersonerna själva har bidragit till hjälporganisationernasarbete lyder: Hur ofta har Du under de senaste 12 månaderna gjort följande saker? Skänktpengar eller på annat sätt stött någon hjälporganisation? Svarsalternativen har varit följande:ingen gång, någon gång under de senaste 12 månaderna, någon gång i halvåret, någon gång ikvartalet, någon gång i månaden, någon gång i veckan och flera gånger i veckan. Någon gångunder de senaste 12 månaderna, någon gång i halvåret samt någon gång i kvartalet har slagitssamman till en kategori, liksom någon gång i månaden, någon gång i veckan och flera gånger iveckan till en annan.Även när det gäller sambandet mellan inställningen till frivillig finansiering avbiståndet och hur ofta man uppger att man bidrar på något sätt till hjälporganisationernasarbete går sambandet inte i förväntad riktning. Personer somär positivt inställda till att biståndet finansieras på frivillig väg uppger att de bidrartill hjälporganisationernas arbete mindre ofta än de som är negativt inställdatill frivillig finansiering; 10 procent i den förra gruppen jämfört med 19 procenti den senare bidrar minst en gång i månaden.Resultaten indikerar att det finns anledning att gå vidare och studera hur givandeoch inställning till frivilligbistånd hänger samman. Storleken på gåvan kannaturligtvis påverka hur ofta man skänker pengar till hjälporganisationernas arbete.Likaså kan det vara så att de som helst vill förändra biståndet i riktning motatt ännu större del av biståndet handhas av frivilliga hjälporganisationer eller attännu större del av biståndet finansieras på frivillig väg inte själva har möjlighet attbidra. En annan tolkning är att personer som vill att biståndet inte längre skallvara statligt finansierat inte heller vill bidra till att biståndet finansieras på annatsätt. Vi skall heller inte utesluta möjligheten att vissa grupper överdriver sin benägenhetatt faktiskt bidra till hjälporganisationernas arbete.362