Hela boken - SOM-institutet - Göteborgs universitet

Ann-Marie Ekengrendetta svarsmönster är lika tydligt. 15 procent av personerna i åldersgruppen 15-29 år anser att biståndet skall ökas mot 11 procent i den äldsta gruppen 65-80 år.Vi kan däremot hitta en större åsiktsskillnad mellan yngre och äldre när det gällerandelen som vill minska biståndet. I den yngsta gruppen är det endast 18 procentsom vill minska biståndet, medan 30 procent i gruppen 65-80 år vill minskabiståndets omfattning. En annan noterbar skillnad är andelen personer som uppgeratt de inte har någon åsikt i frågan. Hela 29 procent i den yngsta gruppensaknar åsikt, mot endast 10 procent i den äldsta gruppen.Utbildningsnivå har tidigare varit en viktig förklaringsfaktor till olika grad avbiståndsvilja. Så är fallet även i denna studie. Högutbildade vill i högre utsträckningöka biståndet jämfört med personer med låg- eller medelhög utbildning; 27procent jämfört med 9 procent. På motsvarande sätt vill personer med låg- ellermedelhög utbildning i större utsträckning än högutbildade minska biståndet, 30procent mot 15 procent.Liksom i tidigare studier utkristalliseras en grupp av mer biståndspositiva sympatisörer:folkpartiets, miljöpartiets, vänsterpartiets och kristdemokraternas. Enfjärdedel av folkpartiets och miljöpartiets sympatisörer anser att biståndet börökas samt en femtedel av vänsterpartiets och kristdemokraternas sympatisörer. Iden mindre biståndspositiva gruppen återfinns socialdemokraternas, moderaternassamt centerpartiets sympatisörer. Bland socialdemokraternas sympatisörer vill 12procent öka biståndet, 10 procent bland moderaterna och endast 6 procent avcenterpartiets sympatisörer. Centerpartiets och moderaternas sympatisörer villhellre minska biståndet; 34 procent av moderaternas och 27 procent av centerpartietssympatisörer. Folkpartiet och kristdemokraternas sympatisörerutkristalliseras som de minst biståndsnegativa; endast 14 procent av folkpartietsoch 17 procent av kristdemokraternas sympatisörer vill minska biståndet.Statligt eller frivilligt bistånd?Det civila samhället är väl utvecklat i västerländska demokratier, men saknas oftahelt i diktaturer. Genom medlemskap i folkrörelser, intresseorganisationer,enfrågerörelser och politiska partier kan individen kanalisera sitt engagemangoch påverka staten. Samtidigt som medborgarsammanslutningar kan föra framintensiva åsikter, ge röst åt svagare grupper, ställa krav på statliga beslut och försestaten med viktig information kan särintressen få oönskat inflytande och gamlaprivilegiestrukturer leva kvar (Micheletti 1994: 16-23).I biståndsfrågor var medborgarsammanslutningar länge de enda aktörerna iSverige. I mitten av 1950-talet fördes biståndsfrågorna upp på riksdagens dagordning,då regeringen kritiserades för att inte ta sitt ansvar för biståndsfrågorna.Startskottet för en statlig biståndspolitik ägde rum år 1962 då den klassiska proposition100 satte upp ramarna för biståndet. Innan det statliga biståndet lanseradesvar det frivilliga hjälporganisationer som stod för aktiva biståndsinsatser i358