Hela boken - SOM-institutet - GÃ¶teborgs universitet

More documents

Recommendations

Info

Sören Holmberg och Lennart Weibull100806040204685028431742453274564614453435434Radio/TV4647Dagspressen7110-20-40-60-80-1001986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 199910080604020692262226435567542468386838764675426134Sjukvården6048 55485152Univ/högsk232629Grundskola0-20-40-60-80-1001986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999Kommentar: Om balansmåttet se tabell 1. År 1987 saknas i figurerna eftersom ett annat, ickejämförbart mått, användes detta år. För de två medieinstitutionerna saknas av samma skäl ävensiffror för 1988.32
Förtroendet fallerOckså bedömningarna av de två centrala institutionerna inom den politiska sfären– riksdag och regering – demonstrerar en anmärkningsvärd intern överensstämmelseöver hela tidsperioden. Riksdagen har dock i stort sett genomgåendenågot högre förtroende än regeringen. På lång sikt framträder en succesiv försvagning,liksom i andra länder (Norris 1999, Listhaug och Wiberg, 1995). Samtidigtavviker valåren, särskilt 1994 men också 1998, genom högre siffror ochindikerar att det finns en elektoral cykel i det politiska förtroendet. Nedgångenmellan 1998 och 1999 är dock klart mindre än den var mellan 1994 och 1995. Åandra sidan var uppgången mellan 1993 och 1994 betydligt större än den varmellan 1997 och 1998. I själva verket var 1994 det enda år på 1990-talet närregeringen hade en positiv förtroendebalans i befolkningen.De nya politiska institutioner som tillförts mätningen efter mitten av 1990-talet följer i stort samma mönster som regering och riksdag. De politiska partiernaoch de två EU-institutionerna ligger dock på en betydligt lägre förtroendenivå.Frågan är i vilken utsträckning s k affärer som inträffade i ett par kommuneri mitten på 1990-talet påverkat synen på kommunstyrelserna. Detta kan givetvisinte uteslutas, men i ett längre perspektiv förefaller kurvan ha mer att göramed ett allmänt politiskt opinionsklimat än med enskilda händelser.Mönstret i bedömningarna av de fackliga organisationerna uppvisar mindreskillnader över fjortonårsperioden. Facket har alla år en klart negativ förtroendebalansoch dessutom en långsiktig nedgång i förtroendeopinionen. Även inställningentill facket påverkas något av valårsfaktorn. Eftervalåret 1999 ligger dockförtroendet på samma nivå som valåret 1998.När det gäller bedömningar av samhällsinstitutioner som försvaret och storföretagenhar de ett likartat förändringsmönster och ligger dessutom på i stort settsamma nivå. Av de nya institutioner som började studeras i mitten av 1990-talet– kungahuset och Svenska kyrkan – uppvisar kyrkan en svagt nedåtgåendeförtroendetrend men återhämtade sig något 1999. Kungahuset ligger betydligthögre och har haft en stabil nivå. Mellan 1998 och 1999 kan dock en viss nedgångförmärkas.Den samhällsinstitution som uppvisar det mest spännande förändringsmönstretöver de fjorton undersökningsåren är otvivelaktigt bankerna. Resultaten illustrerarhur snabbt förtroendefall kan ske och hur lång tid det tar att komma tillbaka.Bankerna låg i mitten av 1980-talet nästan på samma förtroendenivå som sjukvården.Efter 1990 kom det kraftiga fallet – mellan 1990 och 1992 gick förtroendeti botten. Efter 1993 har det skett en långsam återhämtning. År 1999 är förtroendetför bankerna klart över på plussidan igen.Bedömningarna av medierna uppvisar också en viss inbördes överensstämmelse.Den är emellertid på inget sätt så tydlig som när det gäller regering och riksdageller de sociala institutionerna. Radio/TV ligger genomgående på en betydligthögre förtroendenivå än dagspressen och är inte underkastade samma snabbaskiften i allmänhetens bedömningar. Förtroendet för medierna uppvisar inte någonlångsiktig upp- eller nedgångstrend under fjortonårsperioden.33
Page 1 and 2: DET NYA SAMHÄLLETSOM-undersökning
Page 3 and 4: INNEHÅLLFörord ..................
Page 5 and 6: FörordFÖRORDDet nya samhället ä
Page 7 and 8: Det nya samhälletDET NYA SAMHÄLLE
Page 11 and 12: Det nya samhälletI fråga om hush
Page 13 and 14: Det nya samhälletFigur 4Medborgarn
Page 15 and 16: Det nya samhälletKarin Söder1986M
Page 17 and 18: Det nya samhälletMedelpoäng30Birg
Page 19 and 20: Det nya samhälletav 1980-talet. De
Page 21 and 22: Det nya samhälletMediesystemets to
Page 23 and 24: Det nya samhälletler föreningsakt
Page 25: Samhällsperspektiv
Page 28 and 29: Sören Holmberg och Lennart Weibull
Page 45 and 46: Fortsatt starkt stöd för monarkin
Page 51: Fortsatt starkt stöd för monarkin
Page 54 and 55: Bo RothsteinSociala fällor kan ock
Page 56 and 57: Bo Rothsteinblir han när Bonasera
Page 58 and 59: Bo Rothsteinteori får således ett
Page 60 and 61: Marie Demkerarbetskraftsinvandring
Page 62 and 63: Marie DemkerTabell 2Svenska folkets
Page 64: Marie DemkerFöräldrarnas erfarenh
Page 67 and 68: Attityden till flyktingar: Unga fli
Page 69 and 70: Medborgarna tycker om miljönMEDBOR
Page 71 and 72: Medborgarna tycker om miljön1992 o
Page 73 and 74: Medborgarna tycker om miljönsannin
Page 75 and 76: Medborgarna tycker om miljönförs
Page 77 and 78: Medborgarna tycker om miljönkonto.
Page 79 and 80: Medborgarna tycker om miljönom ett
Page 81: Medborgarna tycker om miljönAsp, K
Page 84 and 85:
Gunilla JarlbroEfter en inledande g
Page 86 and 87:
Gunilla JarlbroI den fortsatta fram
Page 88 and 89:
Gunilla Jarlbromedan de minskar bla
Page 90 and 91:
Gunilla Jarlbrodömningen av skador
Page 92 and 93:
Gunilla JarlbroJarlbro, Gunilla (19
Page 94 and 95:
José Ferraz Nuneshälsonivå, elle
Page 96 and 97:
José Ferraz Nunes2. Ett vägt häl
Page 98 and 99:
José Ferraz NunesFigur 1%605550454
Page 100 and 101:
José Ferraz NunesFigur 3Index1,000
Page 102 and 103:
José Ferraz Nuneshar rökt under l
Page 104 and 105:
José Ferraz NunesJämförelse med
Page 106 and 107:
José Ferraz Nunes1 och 7 där det
Page 108 and 109:
José Ferraz Nunes• Kvinnor uppge
Page 110 and 111:
José Ferraz Nuneshälsonivå, elle
Page 112 and 113:
José Ferraz Nunes2. Ett vägt häl
Page 114 and 115:
José Ferraz NunesFigur 1%605550454
Page 116 and 117:
José Ferraz NunesFigur 3Index1,000
Page 118 and 119:
José Ferraz Nuneshar rökt under l
Page 120 and 121:
José Ferraz NunesJämförelse med
Page 122 and 123:
José Ferraz Nunes1 och 7 där det
Page 124 and 125:
José Ferraz Nunes• Kvinnor uppge
Page 127 and 128:
1990-talets tidningspublik1990-TALE
Page 129 and 130:
1990-talets tidningspublikvärld, b
Page 131 and 132:
1990-talets tidningspublikDet är d
Page 133 and 134:
1990-talets tidningspublikgången p
Page 135 and 136:
1990-talets tidningspublikTabell 4A
Page 137 and 138:
1990-talets tidningspublikAv tabell
Page 139 and 140:
1990-talets tidningspublikTabell 8K
Page 141:
1990-talets tidningspublikSOU 2000:
Page 144 and 145:
Ingela Wadbringkan sägas om tidnin
Page 146 and 147:
Ingela Wadbringkvällstidningen int
Page 148 and 149:
Ingela Wadbringi ett lågresursomr
Page 150 and 151:
Ingela WadbringEn annan differens
Page 153 and 154:
Vad är det viktigaste i morgontidn
Page 155 and 156:
Page 157 and 158:
Page 159 and 160:
Page 161 and 162:
Page 163:
Page 166 and 167:
Britt Börjesson och Lennart Weibul
Page 168 and 169:
Page 170 and 171:
Page 172 and 173:
Page 174 and 175:
Page 176 and 177:
Page 179 and 180:
Och radion bara står på - om radi
Page 181 and 182:
Page 183 and 184:
Page 185 and 186:
Page 187:
Page 190 and 191:
Annika BergströmFigur 1Tillgång t
Page 192 and 193:
Annika Bergströmminskat något. Ö
Page 194 and 195:
Annika BergströmTabell 3Användnin
Page 196 and 197:
Annika BergströmFigur 4 visar på
Page 198 and 199:
Annika BergströmStora skillnader f
Page 200 and 201:
Annika BergströmInternet en eller
Page 202 and 203:
Annika BergströmReferenserBergstr
Page 204 and 205:
Lowe Hedmansamma tidpunkt som den r
Page 206 and 207:
Lowe Hedmankalt. Det är till exemp
Page 208 and 209:
Lowe HedmanI april 2000 visade IBM
Page 210 and 211:
Lowe HedmanVilka är det då som ta
Page 212 and 213:
Lowe Hedmangenom att andelen regelb
Page 214 and 215:
Lowe Hedmannätet samtidigt som han
Page 216 and 217:
Lowe Hedmanefter flera år av minsk
Page 218 and 219:
Lowe Hedman2 En undersökning i Upp
Page 221 and 222:
Förtroendet för massmedierFÖRTRO
Page 223 and 224:
Förtroendet för massmedieroch TV4
Page 225 and 226:
Förtroendet för massmedierna. And
Page 227 and 228:
Förtroendet för massmedierTabell
Page 229 and 230:
Förtroendet för massmedierrad oli
Page 231:
Förtroendet för massmedierJönsso
Page 234 and 235:
Gunilla Jarlbrogen allmänhetens sy
Page 236 and 237:
Gunilla Jarlbrohänder i Stockholm.
Page 238 and 239:
Gunilla Jarlbroövriga upplever att
Page 240 and 241:
Gunilla Jarlbroungefär lika stor a
Page 242 and 243:
Gunilla JarlbroI Holmberg, Sören o
Page 244 and 245:
Bengt Johanssonhur politiken utform
Page 246 and 247:
Bengt Johanssonna gått ifrån att
Page 248 and 249:
Martin Brothénoch året därpå (H
Page 250 and 251:
Martin BrothénFigur 2Närhetens be
Page 252 and 253:
Martin Brothéni majoritetsvalsyste
Page 254 and 255:
Martin Brothéntroende) visar dock
Page 257 and 258:
Nya väljare och politiker i den ga
Page 259 and 260:
Page 261 and 262:
Page 263 and 264:
Page 265 and 266:
Page 267 and 268:
Välfärd i obalans1990 fanns det e
Page 269 and 270:
Partiernas sympatikapitalPARTIERNAS
Page 271 and 272:
Partiernas sympatikapitaldag positi
Page 273 and 274:
Partiernas sympatikapitalPå motsva
Page 275 and 276:
Partiernas sympatikapitalResultaten
Page 277 and 278:
Opinionsbildning inom arbetsmarknad
Page 279 and 280:
Page 281 and 282:
Page 283 and 284:
Page 285 and 286:
Page 287 and 288:
Page 289 and 290:
Page 291 and 292:
Page 293:
Page 296 and 297:
Helena Rohdénsökningen på två a
Page 298 and 299:
Helena Rohdénningarna i anslutning
Page 300 and 301:
Helena Rohdénpartisterna var för
Page 302 and 303:
Helena RohdénTabell 4Samband mella
Page 304 and 305:
Helena RohdénTabell 6Kvinnors och
Page 306 and 307:
Helena Rohdén1988, 1991, 1994, 199
Page 308 and 309:
Helena Rohdénbara ställts samtidi
Page 311 and 312:
Kärnkraften - en stridsfråga äve
Page 313 and 314:
Page 315 and 316:
Page 317 and 318:
Page 319 and 320:
Kärnavfall och vindkraft i den egn
Page 321 and 322:
Page 323 and 324:
Page 325 and 326:
Page 327 and 328:
Page 329 and 330:
Page 331:
Page 335 and 336:
Svenska folkets åsikter om utrikes
Page 338 and 339:
Det frivilliga biståndet?DET FRIVI
Page 340 and 341:
Det frivilliga biståndet?att storl
Page 342 and 343:
Det frivilliga biståndet?Tredje v
Page 344 and 345:
Det frivilliga biståndet?Tabell 3S
Page 346 and 347:
Det frivilliga biståndet?Tabell 5B
Page 348 and 349:
Den svenska NATO-opinionen - en fr
Page 350 and 351:
Page 352 and 353:
Page 354 and 355:
Page 357 and 358:
SOM-undersökningen 1999SOM-UNDERS
Page 359 and 360:
SOM-undersökningen 199929 sept. 19
Page 361 and 362:
SOM-undersökningen 1999Tabell 2 Sv
Page 363 and 364:
FÖRFATTARNAMartin Bennulf, fil dr,
Page 365 and 366:
DELTAGANDE PROJEKTArbete och indust
Page 367 and 368:
ADRESSERSOM-institutetGöteborgs un
Page 369 and 370:
SOM-rapport nr 11Holmberg, Sören &
show all

Hela boken - SOM-institutet - GÃ¶teborgs universitet

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?