Hela boken - SOM-institutet - Göteborgs universitet

Kärnavfall och vindkraft i den egna kommunenKÄRNAVFALL OCH VINDKRAFTI DEN EGNA KOMMUNENPER HEDBERGHur vi i Sverige skall ta hand om det högaktiva kärnavfallet har diskuteratslika länge som frågan om kärnkraftens vara eller icke vara. Dagens debattom kärnenergin gäller främst avvecklingstakt, men samtidigt pågår ett arbete därsvensk Kärnbränslehantering AB (SKB) skall finna en lämplig ort för slutförvaringav det högaktiva avfallet. Kärnavallsfrågan är jämfört med många andra politiskasakfrågor speciell. Dess tekniska och naturvetenskapliga karaktär innebäratt det är komplicerat för medborgarna att bilda sig en uppfattning byggd påegna erfarenheter. Åsiktsbildningen i frågan om kärnavfallets slutliga förvaringssättoch lokalisering vilar till viss del på andra bevekelsegrunder än åsiktsbildningeni sakfrågor som är involverade i människors vardagsliv. Förtroende ochupplevelse av risker är t ex viktiga komponenter i åsiktsbildbingen vid frågor avkomplex och teknisk natur. Energidebatten har också handlat om hur vårtenergiförsörjningssytem skall se ut i framtiden. I ett system där energitillgångenskall tryggas utan kärnkraften har flera energikällor diskuterats. En av dessa ärvindkraften. På följande sidor står svenska folkets åsikter om kärnavfallet ochvindkraften i blickpunkten. Vad anser medborgarna om en etablering av ettslutförvaringslager för högaktivt avfall respektive vindkraftverk i sin egen kommun,finns det kommuner med en mer positiv syn på en sådana etablering jämförtmed andra kommuner? 1En betydande faktor bakom människors åsikter inom energiområdet är bedömningarnaav risker med verksamheten. I SOM-undersökningarna har vi sedan1986 ställt flera frågor för att mäta svenska folkets bedömningar av risker vidolika moment i kärnenergicykeln. Frågorna besvaras på en skala där 1 står förmycket liten risk och 10 står för mycket stor risk. I tabell 1 redovisas människorsbedömningar av olika risker i samband med kärnkraft 1986-1999. Värdena utgörsav medeltal på riskskalan. 2Riskbedömningarna har under hela 1990-talet legat på en stabil nivå. Variationernahar varit små och endast handlat om tiondels enheter på den 10-gradigaskalan. Bedömningen av risken för en större olycka vid ett svenskt kärnkraftverkhar under 1990-talet varierat mellan 3,5 och 4,0, risken för ökad kärnvapenspridninghar varierat mellan 5,2 och 5,9 medan riskerna vid hantering och slutförvaringav kärnkraftens avfall har varierat mellan 4,5 och 5,4. Människors riskbedömningari kärnkraftsfrågan och i förlängningen även attityder till olika mo-329