Hela boken - SOM-institutet - Göteborgs universitet

Starka skiljelinjer i åsikterna om sextimmarsdagEn tänkbar förklaring till sambandet mellan könstillhörighet och inställningtill arbetstidsförkortning går att finna i teorierna om kvinnors intressen. 11 Enligtdessa teorier finns det könsbaserade intressekonflikter i samhället som bland annatkan ta sig uttryck i att kvinnor och män har olika åsikter i politiska sakfrågor.Teorierna om specifika kvinnointressen är dock inte oomtvistade. Kritikerna ifrågasätterom det verkligen på förhand går att peka ut att vissa grupper av människorteoretiskt sett har vissa gemensamma intressen. Flera kvinnoforskare menardock att detta är möjligt. Det debatten gäller bland dem är i stället hur långt mankan gå när det handlar om att fastställa de gemensamma kvinnointressena.Anna G Jónasdóttir anser att det bara går att tala om att kvinnor objektivt setthar intresse av att delta i den politiska processen genom val och genom att varamed och kontrollera dagordningen. Övriga kvinnointressen, till exempel vilkaspecifika sakfrågor som förs upp på dagordningen, är subjektiva och kan baraundersökas på empirisk väg (Jónasdóttir 1988). Beatrice Halsaa väljer att sträckasig något längre. Hon anser att också ett område som skiljer kvinnor från mänkan räknas som specifikt kvinnointresse. Det område hon nämner är kvinnorsförmåga att föda barn och samhällets organisering av denna reproduktion (Halsaa1987).En tredje forskare, Helga Maria Hernes, utvidgar i sin tur området ytterligaregenom att tala om att en stor andel kvinnor har vissa gemensamma intressen sominte just har sin grund i att de är kvinnor utan i att de befinner sig i vissa socialapositioner. Det kan handla om att kvinnor i större utsträckning än män är offentliganställdaeller att det är kvinnor som i störst utsträckning konsumerar offentligservice (Hernes 1984, 1987).Det är i den senare, vidare definitionen av kvinnors intressen, som inställningentill sextimmars arbetsdag kan placeras. Enligt flera av argumenten för sextimmarsdagär det framför allt kvinnor som skulle tjäna på en arbetstidsförkortning.Det hänger bland annat samman med att många kvinnor och män fortfarandelever enligt könsroller där kvinnorna tar det största ansvaret för barn och hushåll.En förkortning av arbetsdagen skulle minska den konflikt kvinnor känner mellanheltidsarbete och familj. Den skulle också innebära att heltidsarbetande män kanta större ansvar för hem och barn anser förespråkarna. Kvinnor skulle också tjänaekonomiskt på ett införande av sextimmarsdag. Det beror på att kvinnor i störreutsträckning än män arbetar deltid. Kvinnor skulle därmed tjäna på att sextimmarsarbetsdag motsvarar 100 procents arbetstid i stället för dagens 75 procentsarbetstid.Vi ska nu mer i detalj undersöka i vilken utsträckning som kvinnor varit merpositiva än män till förslaget om att införa sextimmarsdag och om det skett någraförändringar under undersökningsperioden.313