Hela boken - SOM-institutet - Göteborgs universitet

Opinionsbildning inom arbetsmarknadspolitikenArbetsmarknadspolitiken framstår i denna jämförelse som ett vänsterdomineratpolitiskt område. Om jämförelsen istället görs med hjälp av opinionsbalansmått(se tabell 1), blir bilden dock något mindre tydlig.Bland de opinionsförändringar vi kan se i tabell 2 som är större än ett fåtalprocentenheter kan vi konstatera att ett flertal av förändringarna går i riktningmot ökad stöd för partierna i vänsterblocket. Det gäller det ökade stödet mellan1998 och 1999 för sextimmarsdagen, satsningar på AMS-åtgärder och Kunskapslyftet.Undantaget är arbetsrättsfrågan där opinionen istället går i riktning motde borgerliga partiernas ståndpunkter.PartipolariseringDen fråga som ligger närmast till hands nu är om även partiernas väljare ochsympatisörer har haft olika inställning i arbetsmarknadsfrågorna. Tidigare studierhar visat att så är fallet och att det finns en tydlig polarisering bland olikapartiers sympatisörer vad gäller olika förslag i arbetslöshetsdebatten (Oskarson1999:319ff; Johansson 1997). Genom att analysera graden av samband mellanpartisympati och inställning till olika arbetsmarknadspolitiska förslag ämnar jaghär jämföra hur starkt partipolariserade de olika frågorna är och även undersökahur polariseringen har utvecklats över tid.Av tabell 3 kan vi se att graden av partipolarisering skiljer sig markant åt mellande olika frågorna. Att stimulera efterfrågan eller öka antalet utbildningsplatservid universitet och högskolor var 1996 inte några särskilt partipolariserade frågor,det finns för dessa frågor inte något nämnvärt samband mellan partisympatioch sakfrågeåsikt hos allmänheten. Många andra frågor, som till exempel förslagenatt förkorta arbetstiden, mjuka upp arbetsrätten, sänka arbetsgivaravgiften,öka löneskillnaderna eller anställa fler i offentlig sektor, uppvisar däremot ettklart samband med partisympatin och kan sägas vara frågor där en tydlig polariseringmellan de olika partiernas sympatisörer föreligger.Några dramatiska skillnader vad gäller de olika frågornas partipolarisering övertid framkommer däremot inte av tabellen. Graden av polarisering varierar visserligenmellan de olika åren, men av de sju frågor som har ställts vid flera tillfällenmed identisk formulering är det ingen som särskilt utmärker sig genom att uppvisaett markant svagare eller starkare samband med partisympatin över tid. Gradenav partipolarisering är dock högre valåret 1998 än övriga undersökningsår.Skillnaden är i de flesta fall inte särskilt stor, men den är systematisk. I samtligasju fall där frågorna har ställts vid flera tillfällen är sambandsmåttet eta högre1998 än vid övriga undersökningstillfällen. De två frågor, sextimmarsdagen ocharbetsrätten, som har mätts vid tre tillfällen kan även bekräfta att det systematisktsjunkande mönstret för partipolariseringen mellan 1998 och 1999 inte enbartåterspeglar en mer långsiktigt sjunkande trend där vi går mot allt mindre partipolariseringvad gäller arbetsmarknadspolitikens inriktning. Resultaten tyder295