Hela boken - SOM-institutet - Göteborgs universitet

Opinionsbildning inom arbetsmarknadspolitikenFrågan om arbetsrätten är däremot mera svårbedömd. Att socialdemokraternakan klassas som emot en uppmjukning betyder inte att de har varit och är motståndaretill varje ”uppluckring” av arbetsrätten så som den såg ut innan denborgerliga regeringsperioden 1991-1994, utan skall tolkas som att de är mer negativtinställda till en uppmjukning av arbetsrätten än de partier som har klassatssom för. Trots centerpartiets och socialdemokraternas överenskommelse om nyarbetsrätt 1996 har centerpartiet ansetts vara för en uppmjukning av arbetsrättendå de vill gå längre än socialdemokraterna (GP 961024). Det bör dock här tilläggasatt det finns en betydande skillnad mellan miljöpartiets och moderaternasinställning till arbetsrätten även om båda kan klassas som för en uppmjukning.De borgerliga partierna grupperar sig tydligt genom sin inställning till AMSåtgärder.De är samtliga kritiskt inställda och kan sägas vilja minska omfattningen(DN 980902; GP 990620). Längst i sin kritik går dock moderaterna (”AMSpolitiki Europa”, 1999). Miljöpartiets inställning är svårare att uttyda. Att partiethar hänförts till kategorin förespråkare beror mestadels på att de ingick iuppgörelsen om att bevilja användande av 600 extra miljoner till arbetsmarknadspolitiskaåtgärder i AMS regi 1999 (NA 990910).Vad gäller lönespridningen och förslagen om att öka löneskillnaderna är detsvårare att hitta några tydligt uttalade målsättningar eller värderingar från partiernassida. Kanske beror det på att lönesättningen på arbetsmarknaden i Sverigeinte traditionellt har varit en fråga för politiker och regering utan till största delenen förhandlingsfråga mellan fackföreningar och arbetsgivare. Vänsterpartiet ärdock mycket tydliga i denna fråga och anser att löneklyftorna bör minska och tarställning för en ”solidarisk lönepolitik” (näringspolitiskt program antaget av partistyrelsenmars 1997). Även mellan de andra partierna finns skillnader när detgäller hur de ser på löneskillnader och hur de beskriver situationen. Till exempelhar partier som tenderar att se det som ett problem att Sverige har en ”alltförsammanpressad lönestruktur” eller liknande ansetts mer positivt inställda till ökadelöneskillnader.Satsningarna på Kunskapslyftet har moderaterna, folkpartiet och kristdemokraterna,uttalat att de vill hålla tillbaka. Centern stödjer dock regeringens linje ochvill att satsningarna på Kunskapslyftet skall fortsätta (DN 980902). Miljöpartietuppvisar en långtgående tystnad angående Kunskapslyftet, men stödjer regeringensoch vänsterpartiets linje vad gäller budgetförslag.Skiljelinjen mellan partierna i frågan om lägre ingångslöner för ungdomar gällerfrämst inställningen till lärlingssystem eller lärlingsutbildningar. De partiersom är mer positiva till omfattande lärlingssystem på arbetsmarknaden har klassificeratssom för lägre ingångslöner för ungdomar. Visserligen accepterade socialdemokraternaen viss form av lärlingssystem och ville införa det på försök. Detvar dock tänkt att ske i liten skala och partiet föredrog en lärlingsutbildning inomgymnasieskolan vilket kan tolkas som att de är skeptiska mot idén i stor skala ochsom ett uttryck för tveksamhet (DN 980606).293