Hela boken - SOM-institutet - Göteborgs universitet

Opinionsbildning inom arbetsmarknadspolitikennomiskt stöd från Rådet för Arbetslivsforskning. Dessa frågor kommer utnyttjasför analyserna av åsiktsrepresentationen och opinionsbildningen inom dettaområde.Sverige är som tidigare nämnt i stor utsträckning en partidemokrati och harstor partisammanhållning i riksdagen. Jag kommer därför i görligaste mån se påpartierna som homogena aktörer med en entydig ståndpunkt i de frågor där åsiktsöverensstämmelsenmellan partierna och deras sympatisörer kan jämföras. Föratt analysera åsiktsrepresentationen och opinionsbildningen inom arbetsmarknadspolitikenkommer jag bland annat undersöka hur stort stöd, eller brist påsådant, partierna har för sina ståndpunkter i vissa politiskt viktiga frågor i debattenom arbetslösheten bland sina egna sympatisörer och hur inompartiopinionernahar utvecklats över tid.Det material jag huvudsakligen kommer att använda för analyserna är ett antalfrågor som har ställts i SOM-institutets rikstäckande enkätundersökningar åren1996, 1998 och 1999 angående arbetsmarknadsfrågor. Undersökningen baserarsig på en frågesvit med följande formulering: ”Nedan finns ett antal förslag somförekommit i den politiska debatten om arbetslösheten. Vilken är Din åsikt om vartoch ett av dem?”. Svarsalternativen som erbjudits har varit formulerade på följandesätt: ”Mycket bra förslag”, ”Ganska bra förslag”, ”Varken bra eller dåligt förslag”,”Ganska dåligt förslag” samt ”Mycket dåligt förslag”. 1 Att åsiktsfrågorna angåendearbetslösheten i SOM-undersökningarna endast har ställts under ett fåtalår i slutet av 1990-talet medför att jag endast har mycket begränsade möjligheteratt undersöka opinionsförändringar och dynamisk åsiktsrepresentation på dettaområde. Allt som allt finns femton olika frågor som anknyter till debatten omarbetslösheten och arbetsmarknadspolitik under de ovan nämnda åren. Sju avdessa har ställts vid minst två tillfällen, vilket möjliggör en än så länge tämligenbegränsad analys av opinionsförändringar över tid.ArbetslöshetsopinionenLåt oss nu börja med att se på hur svenska folket har bedömt de olika politiskaförslagen och hur opinionen har utvecklats.Av tabell 1 kan vi se att stödet för sextimmarsdagen 1999 åter har ökat tillsamma nivå som under 1996. 2 Det tycks alltså endast vara en tillfällig nedgång visåg året innan. Den nya fråga som introducerades angående förslaget att förkortaarbetstiden i allmänhet erhöll ungefär samma stöd som förslaget om sextimmarsdagtrots att det är rimligt att förvänta sig ökat stöd för ett mer generellt förslag (angåendearbetstidsförkortning se vidare Rohdéns kapitel i denna volym). Vad gällerarbetsrätten fortsätter trenden mot ett ökat stöd för en uppmjukning ochförslaget erhåller nu ett positivt balansmått på 27 procentenheters övervikt för desom tycker att det är ett bra förslag. Det är 1999 nästan en majoritet av svarspersonernasom har angivit att det är ett bra förslag att mjuka upp arbetsrätten289