Hela boken - SOM-institutet - Göteborgs universitet

Nya väljare och politiker i den gamla demokratinTabell 5Tillfredsställelse med information om rikspolitiken i medierna(procent)Mycket Ganska Inte Inte Ej Summa Balans- AntalNöjd nöjd särskilt alls tagit procent mått svarsnöjdnöjd del av personerSVT2 14 64 6 1 15 100 +71 1576SVT1 14 63 6 1 16 100 +70 1561TV4 13 61 10 1 15 100 +63 1565Sveriges Radio 15 50 5 0 30 100 +60 1556Lokal Morgonpress 12 43 12 2 31 100 +41 1560Dagens Nyheter 9 17 3 1 71 101 +22 1525Svenska Dagbladet 7 12 2 2 78 101 +15 1513Kvällspress 5 29 18 6 42 100 +10 1556Privatradio 4 20 12 6 58 100 +6 1525Kommentar: Tillfredsställelse med medieinformationen om rikspolitiken uttryckt i procent.Procentbasen utgörs av de som besvarat frågan. Balansmåttet är värdet av den procentuellaandelen positivt svarande minskat med den procentuella andelen negativt svarande.Resultaten visar att televisionen behåller en stark ställning bland medierna i frågaom politisk rapportering. TV har en räckvidd som vida överstiger andra medier,och det gäller både public service-kanalerna och kommersiella, marksända TV 4.Även Sveriges Radio har en förhållandevis nöjd publik. I jämförelse med en liknandefråga ställdes i förra årets SOM-undersökning kring medieinformationeninför valet, ligger samtliga studerade etermedier högre i fråga om publikuppskattning1999 jämfört med 1998. Det gäller också den privata lokala radion,även om den vid båda tillfällen intar en obestridlig bottenplats.Beträffande pressen kan konstateras att den lokala morgontidning har en publiksom är något mer missnöjd med den politiska informationen om rikspolitikenän under valåret 1998. Möjligen avspeglar sig i detta det faktum att mångalokala tidningar minskar sina ambitioner på detta område för att i stället prioriteraden lokala politiken. Uppgifterna för de båda rikstidningarna Dagens Nyheteroch Svenska Dagbladet ska ses mot bakgrund av att en mycket stor andel avde tillfrågade inte tar del av dessa tidningar.TVs starka ställning är det bestående intrycket av tabell 5. TVs politiska rapporteringförefaller generellt också uppskattas mer 1999 än under valåret 1998.Skälen till detta kan vara flera, bland annat att väljarna tycker det var för mycketpolitik i TV under valåret eller att de föredrar politisk information som inte tilllika stor del tar sin utgångspunkt i partipolitisk valkamp.Politik utan partier?Denna granskning av väljarnas attityder i några viktiga opinionsfrågor under eftervalsåret1999 kan tyckas sakna den stora dramatiken jämfört med rekordvaletåret före. Möjligen finns dock under den lugna ytan strukturella förändringar i259