Hela boken - SOM-institutet - Göteborgs universitet

Håkan Hvitfelt och Lars NordSOM-data visar vidare att få människor uppger att de röstar på ett parti för attdet är det minst dåliga eller för att de alltid brukar rösta på samma parti. Dennatyp av mindre engagerat ställningstagande är relativt ovanligt såväl 1998 som1999. En jämförelse mellan de olika partiernas sympatisörer i fråga om skälen tillpartival visas i tabell 4.Det finns stora likheter mellan de olika partiernas sympatisörer när det gällerderas skäl för att rösta på respektive parti. När det gäller den mest uppskattadeegenskapen – kompetenta personer i partiet – är detta det tyngst vägande skäletför sympatisörer till alla politiska partier, utom miljöpartiet och vänsterpartietdär åsikterna i sakfrågor får större stöd. Folkpartisterna finner dessa båda skälungefär lika viktiga.Det partis väljare som mest uppskattar personliga egenskaper i form av kompetensoch bra partiledarskap är kristdemokraterna. Det är knappast någon djärvgissning att Alf Svenssons person är den verkliga röstmagneten för detta parti. Iövrigt kan konstateras att vaneröstning, i den minskade utsträckning den ändåförekommer, framförallt kommer centerpartiet och socialdemokraterna till del.Även om kompetens hos ett partis politiker är viktigaste skäl att rösta på partietinnebär detta inte att de ska ha bra betalt. En fråga som ställts i flera SOMenkäterär hur de tillfrågade ställer sig till förslaget att ”minska löner och ersättningartill heltidspolitker”. 62 procent anser detta var ett mycket eller ganska braförslag medan tolv procent anser detta vara ett ganska eller mycket dåligt förslag.Möjligen än mer anmärkningsvärt är att 63 procent av dem som anser det varamycket viktigt att partiet har kompetenta personer vill sänka politikernas löner.Viktigt i sammanhanget är att svenska politikers löner ligger lågt sett ur ett västeuropeisktperspektiv.Det går självfallet att göra många tolkningar av detta, bland annat att frågornamäter helt olika dimensioner. Men den rimligaste tolkningen har nog att göramed en allmänt negativ attityd till politisk verksamhet; även om politiker skavara kompetenta är deras verksamhet knappast hedervärd.Politik genom TV–rutanMed tanke på att de flesta svenskar varken är med i politiska partier eller har egenerfarenhet av partipolitiskt arbete finns skäl att anta att de flesta får sin bild avrikspolitiken från massmedierna. Politiken medialiseras (Hvitfelt 1999). Det ärdärför intressant att granska hur medborgarna bedömer mediernas politiska rapportering.Av detta skäl ställdes i årets SOM-undersökning en fråga om hur nöjdade svarande är med den information om rikspolitiken som de får från massmedierna(tabell 5).258