Hela boken - SOM-institutet - Göteborgs universitet

Nya väljare och politiker i den gamla demokratinInte långt från de tre första röstskälen kommer argumentet att partiet har enbra partiledare. Den relativt lilla differens som numera finns mellan värderingenav en politisk ideologi och en politisk personlighet visar, i likhet med den högavärderingen av personlig kompetens, att personifieringen av svensk politik är enpågående process, om än ej av samma kraft som i till exempel USA. Något fler än1998 anger nu att det varit viktigt för deras partipreferenser att partiet också hadeen bra partiledare.Kristdemokrater gillar bra partiledareTankar om att massmediernas bild av politiken eller politiska åsikter skulle spelaroll för väljarnas ställningstagande finner ringa stöd i senaste SOM-data. Relativtfå av de svarande hävdar att mediedebatten skulle vara av betydelse för derasväljarval. Samtidigt har andelen som hävdar detta ökat jämfört med ett år tidigare.En tolkning av detta är för det första att människor hyser viss ovilja attmedge att de påverkas av medierna, särskilt under en valrörelse. För det andraoch möjligen viktigare är att medierna spelar en mer indirekt roll i opinionsbildningsprocessengenom att i urval och redigering av politiska nyheter bland annatpåverka vilka frågor som väljarna finner viktiga (Dautrich och Hartley 1999,McCombs – Shaw – Weaver 1997).Tabell 4Röstskäl för partianhängare (procentandel som finner skäletmycket viktigt)v s c fp m kd mpPartiet har bra åsikteri frågor som jag tyckerär viktiga 67 54 53 67 59 61 69Partiet har enbra ideologi 50 47 44 59 44 44 61Partiet har kompetentapersoner som kansköta landets politik 53 71 70 67 75 77 63Partiet har en brapartiledare 30 39 38 33 35 45 27Partiet var detminst dåliga 17 18 19 17 17 17 19Åsikter framfördai medierna 14 17 22 10 15 16 8Jag brukar alltidrösta på samma parti 8 23 25 2 12 7 1Kommentar: Respondenternas bedömning av betydelsen av olika skäl vid val av parti till riksdagenuttryckt i procent.257