Hela boken - SOM-institutet - Göteborgs universitet

Nya väljare och politiker i den gamla demokratinDet faktum att politiska frågor uppfattas som mycket viktigare när det inte är val,kan förefalla paradoxal. Avsikten med en valrörelse är rimligen att mobiliseraväljarna, ställa olika politiska alternativ tydligt mot varandra och få väljarna att taställning.Möjligen är detta resultat en konsekvens av mediernas politiska logik där ”politik”endast delvis handlar om sakpolitik utan i stället om själva spelet, kampmomentoch politikers personliga och ofta icke uttalat politiska egenskaper samtrena pseudofrågor (Hvitfelt 1999). Detta är någonting som även gäller för mediebevakningenav valrörelser och eventuellt i högre grad då än under politiskt normalaperioder. Valrörelsebevakningen ger tveklöst mycket stort utrymme åt intesällan vidlyftiga kommentarer kring det politiska spelet, spekulationer utifrånopinionsundersökningar samt den personliga kampen mellan toppolitikerna meden framträdande inriktning på deras personligheter. Det är alltså möjligt att denrena sakpolitiken i åtminstone publikmässigt breda medier i högre grad överskuggasav annat under ett valår än under ett normalår. På detta sätt kan depolitiska sakfrågornas vikt hos allmänheten nedmonteras.Samtidigt är det å andra sidan ingen orimlig tanke att det är lättare att ge uttryckför personliga prioriteringar och önskningar ett icke-valår då olika sakpolitiskaavvägningar inte på samma sätt ställs på sin spets. Den tendensen kan förståsockså ha förstärkts av att frågeformuleringen var mer personligt hållen ochvalrörelsemässigt tydlig 1998.Mer än ”valmantra”Debatten kring vård, skola och omsorg avsätter därför ännu tydligare spår 1999än under valrörelsen året före. Sjukvården, skolan/utbildningen och äldreomsorgenintar 1999 de tre första tätplaceringarna vilket visar att dessa frågor fortsätter attvara centrala för väljarna. Samtidigt är detta möjligen ett tecken på att dessa frågorinte behöver ha spelat så stor roll för valutgången 1998, trots den socialdemokratiskaregeringens strävan att få valrörelsen att handla om just dessa frågor. Vård,skola och omsorg är numera snarare en sorts överideologiska – ständigt aktuella –politikområden som uppfattas som mycket viktiga av alla och är därmed snarastomöjliga att använda i partipolitiska syften. När därtill andra partier användersamma argumentation blir rimligen den opinionsbildande effekten mindre.Den tydligaste skillnaden mellan de jämförda åren är några mer konjunkturellaförändringar, som delvis har sin förklaring i den förbättrade samhällsekonomin.En oförändrad andel av svenska folket uppfattar sysselsättningen som en mycketviktig fråga, vilket är något förvånande mot bakgrund av sjunkande arbetslöshetstal.Miljöfrågornas betydligt större vikt kan möjligen ses som en bekräftelse på detvälkända fenomenet att miljöintresset i allmänhet ökar i ekonomiskt bättre tider.Den fråga som efter miljön ökat mest i vikt hos väljarkåren är lag och ordning.Detta kan troligen ses mot bakgrund av mediernas stora inriktning på brott,253