Hela boken - SOM-institutet - Göteborgs universitet

Nya väljare och politiker i den gamla demokratinNYA VÄLJARE OCH POLITIKERI DEN GAMLA DEMOKRATINHÅKAN HVITFELT OCH LARS NORDBrottas svensk politik med strukturella eller konjunkturella problem? Den fråganär relevant mot bakgrund av den dramatik som kännetecknade riksdagsvalet1998. Efter ett år med en politiskt tämligen framgångsrik rödgrön alliansoch relativt låg temperatur i den allmänna debatten finns anledning att frågasig om dramatiken är över den här gången. De politiska förslagen slussas bekvämtigenom i riksdagen, statsbudgeten är i bättre skick än på länge samtidigtsom det saknas politiska alternativ i form av en slagkraftig opposition. Intryckenav det politiska vardagsarbetet i Sverige 1999-2000 stöder knappast tanken attverkligt stora strukturförändringar äger rum i svensk politik.Samtidigt är analyserna kring själva valrörelsen 1998 otvetydiga. Vid detta valvar opinionsförändringarna mellan de politiska partierna de största i modern tid,valdeltagandet det lägsta i ett riksdagsval på 40 år och valresultaten för fem politiskapartier historiskt sensationella. Vänsterpartier och kristdemokraterna gjordesina bästa val någonsin, centern, folkpartiet och socialdemokraterna sina sämsta.Därtill var valdebatten sakligt både monumental och ensidig i sin fokusering av”vård, skola och omsorg” (Amnå 1999, Hvitfelt och Nord 1999). Uppföljandestudier har snarast förstärkt intrycket av rekordval då fler än någonsin bestämdehur de skulle rösta under själva valrörelsen och fler än tidigare splittrade sinaröster mellan riksdags-, landstings- och kommunalvalen (Holmberg 1999).Stormvåg eller underström?I centrum för denna artikel står följaktligen frågan om de dramatiska observationernai samband med riksdagsvalet var utslag av ett tillfälligt opinionsklimat elleruttryck för mer bestående förändringar av svensk politisk kultur? Är det en alltmer dramatiserad och medialiserad valrörelse som driver fram politiska stormarsom sedan snabbt ebbar ut, eller finns det underliggande strömningar i det svenskasamhället som på längre sikt förändrar grundläggande värderingar och traditionellakonfliktmönster?Det är knappast någon djärv tanke att hävda att rikspolitiken tilldrar sig störstuppmärksamhet i valtider, det märks inte minst på mediebevakningens omfattningoch djup. Samtidigt har också valrörelsen ansetts ha en del väljarmobiliserandeeffekter: fler intresserar sig för politik och fler uttrycker en tydlig identifika-251