Hela boken - SOM-institutet - Göteborgs universitet

Närhetens betydelse för förtroendet för riksdagenterna med USA större. I båda dessa fall kommer institutionen sämre ut i medborgarnasförtroendebedömningar än valkretsens ledamöter. Precis som amerikanska medborgarei allmänhet anger ett högre förtroende för delstatens egna kongressledamöterjämfört med hela kongressen i Washington ger svenska medborgare ett högrebetyg åt svenska ledamöter i Europaparlamentet jämfört med hela parlamentet.Noter1 Detta kapitel utgör en del av avrapportering av forskningsprojektet ”Förtroendetför riksdagen”. För deltagande i SOM-institutets utvärderingsresa tillMainz i mars 1999 har stipendium från Knut och Alice Wallenbergs stiftelseoch från Paul och Marie Berghaus’ donationsfond erhållits.2 Disraeli lät dock uttalandet läggas i romanfiguren Mr Rigby’s mun.3 I Sverige har t.ex. valkretsen haft en statsrättsligt stark ställning. Genom valkretsarnatryggas den lokala och regionala representationen i riksdagen (SOU1963:17, s. 121 och s. 295; SOU 1970:17, s. 41). Nomineringen av kandidatertill riksdagen ligger t.ex. på de regionala partiorganisationernas ansvar;från centralt håll finns inga formella möjligheter att påverka nomineringsprocessen(Brändström 1972; Sköld 1958; Back & Berglund 1978:103 ff.;SOU 1986:27). Att valkretsarna har en framskjuten plats i det politiska livetmanifesteras inte minst av ledamöternas placering i riksdagens kammare. Enannan indikator på detta är förekomsten av ledamöter som är fortsatt aktivai lokala politiska församlingar i sin hemkommun eller i landstinget. Att enskildariksdagsledamöter har uppdrag för det egna partiet på lokal eller regionalnivå är också tämligen vanligt (SOU 1965:54, s. 45; Larsson 1986:73;Roth 1996:118 ff. Jfr. Christoffersson 1986).4 Urvalet för undersökningarna har varierat något under tidsperioden 1986 till1999. För att uppnå jämförbarhet för hela undersökningsperioden kommerendast svarspersoner med svenskt medborgarskap och personer mellan 15och 75 år att ingå i de tidsjämförande analyserna i detta kapitel. I 1998 årsundersökning saknades 15-åringarna helt (Lithner 1999).5 Frågan om förtroendet för olika samhällsinstitutioner har ställts i de bådaSOM-undersökningarna. Urvalet för undersökningen har därför bestått av5600 personer i hela Sverige i åldrarna 15-80 år. För en diskussion om frågeformuleringen,se Brothén 1998:51.6 Mittenalternativet ”varken stort eller litet förtroende” fanns inte med i 1987års SOM-undersökning, varför viss försiktighet bör iakttas vad gäller resultateni förhållande till andra års resultat och därmed resultaten för valåret 1988.En jämförelse av balansmåtten (andel stort förtroende minus andel litet för-247