Hela boken - SOM-institutet - Göteborgs universitet

Martin Brothénoch året därpå (Holmberg 1994; 1999a:110ff.; Brothén 1998:53f. och 63;1999:253f.). Eftersom 1999 var ett eftervalsår kan vi mot bakgrund av en sådanelektoral cykel förvänta oss ett något lägre förtroende i 1999 års SOM-undersökningför riksdagen jämfört med 1998.I figur 1 redovisas andelen medborgare mellan 1986 och 1999 som haft ettmycket eller ganska stort förtroende för riksdagen. 4 Den frågeformulering somundersökningen baseras på lyder: ”Hur stort förtroende har Du för det sätt på vilketföljande samhällsinstitutioner och grupper sköter sitt arbete?”. Svarsalternativen harvarit: ”mycket stort förtroende”, ”ganska stort förtroende”, ”varken stort eller litetförtroende”, ”ganska litet förtroende” och ”mycket litet förtroende”. 5Figur 1 Bedömningar av förtroendet för riksdagen 1986-1999(procent)Procent6050Valår404749Valår30203725Valår31242040281821Valår30271001986 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999Källa: SOM-undersökningarna 1986-1999.Kommentar: Resultaten visar andelen svarspersoner som svarat att de har mycket eller ganskastort förtroende för riksdagen 1986-1999. 1987 har inte tagits med i analysen eftersom svarsalternativenvar annorlunda formulerade det året.En elektoral cykel ger sig tillkänna för samtliga valtillfällen under mätperioden.Förtroendet för riksdagen ökar de år vi haft riksdagsval jämfört med året dessförinnanoch sjunker året därpå. 6 Sören Holmberg, som var först att belägga förekomstenav en elektoral cykel, menar att densamma egentligen har en mer allmänspridning. Den elektorala cykeln gäller även andra politiska fenomen somkan kopplas till valtillfället (Holmberg 1994).242