Hela boken - SOM-institutet - Göteborgs universitet

Bengt Johanssonna gått ifrån att bara vara en kanal till att också vara en självständig aktör som gerpremisserna för den politiska processen. Politiken har mer och mer tvingats anpassasig till mediernas sätt att arbeta. Politiken har medialiserats (Asp & Esaiasson1996, Strömbäck 2000).Detta kapitel har visat att tanken om politikens medialisering också har ettganska fast grepp om både journalister och den svenska allmänheten. Resultatenhar visat att en övervägande majoritet av svenskarna tror att medierna både påverkarpolitiska beslut och människors uppfattningar om politik. Men det harockså framkommit att om man på ett eller annat sätt ser sig själv som annorlundaän andra – i betydelsen att man intresserar sig och upplever sig kunna mer ompolitik – blir man mer övertygad om mediernas inflytande. Och då handlar detmed största sannolikhet om att man tror att andra människor påverkas av mediebilden.Eftersom högutbildade bland allmänheten och journalister omfattar dettasynsätt innebär det att det är olika eliter i samhället som är mest övertygade mediernaseffekter. Dessa är också troligen ganska oroade över mediernas inflytandeeftersom resultaten också visade att benägenheten att se mediernas verklighetsbeskrivningsom osann var högre bland politiskt intresserade och högutbildade.Det paternalistiska drag som framkommit i synen på mediernas påverkan är dockinget nytt. Allt sedan de moderna massmediernas genombrott har samhällseliterbekymrat sig över medieinnehållets inflytande på gemene man. Den norske medieforskarenJostein Gripsrud påpekar att ”moraliska paniker” alltid handlar om”…att en kulturell överklass bekymrar sig över vad som ska ske (med dem) omunderklassen får sina djuriska impulser stimulerade” (Gripsrud 1994). Ofta harde moraliska panikerna rört populärkulturella fenomen. Filmen sades i börjangöra ungdomar kriminella och locka dem till tvivelaktig sexualmoral. Nick Carteroch annan deckarlitteratur sades göra detsamma. Både jazzen och rocken sågssom skadliga för ungdomars moral och disciplin och under de senaste årtiondenahar vi i Sverige haft liknande debatter kring videovåld, ravekulturen och Internet.Resultaten i detta kapitel visar att dessa tendenser inte är begränsade till populärkultur.Ett liknande synsätt gäller för eliters bedömning av mediernas betydelseför politisk opinionsbildning. Journalister och andra samhällseliter är övertygadeom att nyhetsmedierna styr hur den vanliga människan tänker om politik. Det ärmediebilden som skapar allmänhetens politiska världsbild. Att dessa samhällselitersedan inte tror att de själva påverkas av medierna får tillskrivas det faktum attmedieeffekter har en märklig förmåga att alltid gälla någon annan.Noter1 Journalist 2000 är en enkätundersökning, som genomfördes hösten 1999 vidInstitutionen för Journalistik och Masskommunikation, Göteborgs Universitet(JMG). Urvalet är ett obundet slumpmässigt urval av 2000 personer urSvenska Journalistförbundets (SJF) medlemsregister.236