Hela boken - SOM-institutet - Göteborgs universitet

Tror Du verkligen på medieeffekter?Svenskarna syn på mediers betydelse för politisk kommunikation kan sammanfattasmed att man ser medierna som mäktiga. De allra flesta – 57 procent – anseratt mediernas beskrivning av politik i stort sett är riktig och att denna bild ocksåhar relativt stort inflytande. Men nästan 20 procent är av uppfattningen att mediernasnarast kan karakteriseras som marginaliserade i och med att den bild avpolitik som framkommer i nyheterna visserligen är sann, men av relativt litenbetydelse för politiska opinioner och politiska beslut. Att 16 procent också menaratt medierna är manipulerande manar till eftertanke. En relativt stor del avsvenskarna ger uttryck för ett synsätt där medierna både har stor makt och dessutomupplevs den mediebild som förmedlas som relativt osann. Från mediernassynvinkel bör denna ganska cyniska bild av mediernas roll i den politiska processenvara oroande. Risken finns givetvis att förtroendet för medierna urholkas omfler och fler omfattar detta synsätt, vilket inte alls är orimligt eftersom de yngre ihögre utsträckning än äldre ser medierna som manipulerande (jfr Weibull &Börjesson 1995 s.156). Mediemisstro i betydelsen att medier både misslyckasmed att spegla samhället korrekt och att denna bild är verkningslös tycker endaståtta procent.Så långt den generella bilden. Men riktigt intressant blir det när man ser hurdessa uppfattningar fördelar sig på olika grupper i befolkningen. När det gällerålder visar resultaten att åldersgrupper under 65 år fördelar sig ungefär på sammasätt. Men människor över 65 år avviker radikalt. Vad som skiljer denna åldersgruppfrån de andra är att de i högre utsträckning ser medierna som mäktiga änsom maktfullkomliga – 64 procent respektive 8 procent. Det har då att göra medatt de äldre mer litar på att mediernas beskrivning av politik stämmer överensmed verkligheten är de yngre.Ser man sedan till utbildning är bedömningen av mediernas roll inom politiskkommunikation densamma bland låg- och medelutbildade, medan de högutbildadeavviker. Människor med hög utbildning anser i högre grad än människormed lägre utbildning att medierna är både mäktiga (63 procent) och manipulerande(22 procent). Att medierna inte skulle ha makt över politiken, men ändåbeskriva politik på ett riktigt sätt tycker endast 10 procent av de högutbildade,vilket är avsevärt mindre än för grupper med lägre utbildning.Att politiskt intresse skiljer människor åt i detta avseende är knappast förvånande.De som har ett stort politiskt intresse är både mer övertygade om mediersmakt och manipulation än de med mindre politiskt intresse. De med litet politisktintresse ser däremot oftare mediernas betydelse för politisk kommunikationsom antingen marginaliserad eller med misstro, ointresset för politik slår igenom.Samhällseliterna och mediernas maktAllt fler menar att politiken blivit mer och mer beroende av medierna. Visserligenhar medierna sedan demokratins genombrott varit en central kanal för politikeratt kommunicera med väljare, men under de senaste årtionden har medier-235