Hela boken - SOM-institutet - Göteborgs universitet

Nöjda eller uttråkade nyhetskonsumenter?nöje. Frågan kan dessutom besvaras nekande därför att en icke oansenlig andel avsvenska folket har uttryckt att de tycker varken/eller på de redovisade påståendena.Det njugga intresset för att ta ställning för de redovisade påståendena kanmed andra ord tolkas som att svenska folket helt enkelt är uttråkade av de svenskanyhetsmedierna. Om denna sistnämnda tolkning visar sig korrekt har vi ett allvarligtproblem, eftersom medierna i väldigt många samhällsfrågor utgör denviktigaste informationskällan för att vi ska kunna orientera oss i vardagen. Huruvidaden sistnämnda tolkningen är korrekt eller ej kan givetvis diskuteras. Detbör dock nämnas, att flera studier tydligt visar, att vi svenskar i allt större utsträckningtycks tappa intresset för att engagera oss i politik och samhällsfrågorsamtidigt som allt fler individer säger sig tycka att hedonistiska värden är viktigai livet (se t. ex. Holmberg och Weibull 1999). Om ett spännande liv, och ett livfullt av njutning blir viktigare att sträva efter än t. ex. ärlighet och en värld i fredär det kanske inte så konstigt, att man inte bryr sig när det gäller att ta ställningtill nyhetsjournalistikens kvalitet (angående förändringstender i allmänhetensgrundläggande värden se Holmberg och Weibull 1999:26).De frågor som jag hoppas att denna undersökning ska ha väckt är bland annatom människor tar del av nyheter för dess informativa innehåll eller helt enkelt föratt fördriva tiden? Om det sistnämnda visar sig vara fallet så reser sig frågan omvåra nyhetsmedier är ett fungerande demokratiskt organ?Noter1 Föreliggande undersökning har initierats och finansierats av stiftelsen institutetför mediestudier. Institutet för mediestudier startade sin verksamhet imars 1999. Tyngdpunkten för verksamheten inom institutet utgörs av beskrivningaroch analyser av mediernas innehåll, funktion och utveckling.2 Hela projektet kommer att avrapporteras i juli 2000 i Stiftelsen institutet förmediestudiers rapportserie.ReferenserCitron, Britt-Marie m.fl. (2000) Lika eller unika? Lokal mångfald, del 1. Stockholm:Stiftelsen Institutet för Mediestudier, rapport nr 2.Elliot, Maria (1997) Förtroende för massmedier. Göteborg: Institutionen för journalistikoch masskommunikation. Göteborgs universitet. Akademisk avhandling.Festinger, L (1957) A Theory of Cognitive Dissonans. Stanford: Stanford UniversityPress.Hellingwerf, Karin (1999) Viktiga egenskaper hos morgonpressen.225