Hela boken - SOM-institutet - Göteborgs universitet

Gunilla Jarlbroövriga upplever att nyheterna kommer för sent. Detta i sin tur kan vara ett resultatav den s.k. rundgången i nyhetsförmedlingen, dvs. de som har en hög nyhetskonsumtionoch tar del av flera medier upplever att det är samma nyheter somvalsas runt och upplever sålunda, att nyheterna inte är nya därför att man harhört det förut (se t. ex. Citron 2000 angående mångfald i lokala medier).Slutligen finner vi även för detta påstående att en majoritet av våra respondentertycks vara nöjda, såtillvida att de anser att viktiga nyheter rapporteras i tid. Det ärdock anmärkningsvärt att över en tredjedel av respondenterna inte tar ställningvarken för eller emot påståendet om nyheter rapporteras i tid.Journalisten – framtidens pedagogJournalistyrket är eftertraktat, i den meningen att utbildningarna runt om i landethar många sökande och det krävs höga betyg för att bli antagen. Mycket talarockså för att dagens journalister är bättre utbildade än gårdagens. Frågan är omäven nyhetskonsumenterna upplever att journalistkåren är bättre utbildad? I dennaundersökning ställdes två frågor som kan anses belysa hur allmänheten bedömerjournalisten och i förlängningen medierna som pedagoger. För det första fickrespondenterna ta ställning till om man ansåg att journalister är bra på att förklarasvåra politiska frågor. För det andra fick respondenterna ta ställning till omman ansåg, att man i svenska medier ofta får en bra bakgrund till det som harhänt.Resultaten visar att en lika stor andel män som kvinnor anser att journalister ärbra på att förklara politiska frågor (29 procent). Tar vi däremot hänsyn tillrespondenternas ålder blir bilden något mer splittrad. Hela 42 procent av deäldre (61-75 år) instämmer i det aktuella påståendet. Denna siffra ska jämförasmed den yngsta åldersgruppen (15-30 år) där endast 20 procent instämmer ipåståendet. Det bör i detta sammanhang noteras att vid enkätundersökningaröverlag tycks äldre svarande vara mer benägna att instämma i påståenden än vadsom är fallet för yngre svarspersoner. Huruvida detta förhållande är giltigt ävenför denna undersökning kan vi endast spekulera kring.Individens utbildningsnivå visar sig vidare ha samband med om man instämmereller ej i det aktuella påståendet. Hela 34 procent av de lågutbildade anser,att journalister är bra på att förklara politiska frågor. Motsvarande siffra för dehögutbildades vidkommande är 26 procent (se tabell 3).Vidare finner vi ett samband mellan individens etermediekonsumtion och ivilken utsträckning man instämmer i det aktuella påståendet, såtillvida att ju mernyheter via etermedierna man tar del av desto bättre tycker man att journalisterär på att förklara politiska frågor (högkonsumenter 36 procent respektive lågkonsumenter21 procent). Vi finner däremot inget samband med övrig nyhetskonsumtion,dvs. morgon- respektive kvällstidningsläsning, och instämmande idet aktuella påståendet.222