Hela boken - SOM-institutet - Göteborgs universitet

Gunilla Jarlbrohänder i Stockholm. Tio procentenheter färre bland dem som har låg etermediekonsumtionanser att så är fallet. Vidare finner vi en skillnad bland de individersom läser en morgontidning ofta eller sällan om de instämmer i det aktuella påståendet.42 procent av dem som läser en morgontidning ofta anser att nyheternamest handlar om Stockholm. Motsvarande siffra för dem som sällan läser enmorgontidning är 33 procent. Detta resultat kvarstår vid kontroll för respondenternasutbildningsnivå. Däremot finner vi inget samband mellan kvällstidningsläsningoch om man instämmer i påståendet.Tabell 2Andel svarande med olika nyhetskonsumtion, som anser att detvara ett riktigt respektive felaktigt påstående att nyheterna mesthandlar om det som händer i Stockholm (procent)SummaRiktigt Varken eller Felaktigt procentAlla 41 38 21 100Läser sällan en morgontidning 33 43 24 100Låg nyhetskonsumtion i etermedier 36 40 24 100Läser ofta en morgontidning 42 38 20 100Hög nyhetskonsumtion i etermedier 45 36 19 100Kommentar: Se tabell 1Sammanfattningsvis kan vi konstatera att ju oftare man tar del av nyheter destovanligare är det att man anser att nyheterna i de stora medierna mest handlar omStockholm ( se tabell 2 ovan).Tillförlitliga nyheter eller?I en kvalitativ undersökning där medborgare, politiker, journalister samt informationsansvarigafick ge sin syn på vilken roll man ansåg medierna spelade för dem,fann man att en medborgartyp var en s. k. konspirationsteoretiker (se Nord m. fl.2000). Denna medborgartyp var starkt kritisk till medierna i allmänhet och tillnyhetsjournalistik i synnerhet. En allvarlig brist som denne s.k. konspirationsteoretikersåg var att medierna inte återger verkligheten korrekt, dvs. att nyheternaallvarligt brister i sin tillförlitlighet.En vanlig fråga som reser sig i samband med kvalitativa studier är i allmänhet,och där man har sammanfattat sina data med hjälp av en s.k. idealtypsmetod isynnerhet; hur många ryms i en sådan grupp? Hur vanligt förekommande ärmedborgartypen konspirationsteoretikern? Den kvalitativa metoden har inte somsyfte att kvantifiera, dvs. tala om hur många personer det finns i den ena ellerandra typen. Trots att det är vanskligt att jämföra resultat från undersökningar,220