Hela boken - SOM-institutet - Göteborgs universitet

Nöjda eller uttråkade nyhetskonsumenter?NÖJDA ELLER UTTRÅKADE NYHETS-KONSUMENTER?GUNILLA JARLBRODe flesta människor har åsikter om mediernas innehåll i allmänhet och omnyhetsjournalistik i synnerhet. Vidare är det inte sällsynt att man dessutomhar åsikter om den yrkeskår som producerar medieinnehållet. Inte så sällanbeskrivs i den allmänna debatten journalister som en grupp integritetskränkandeindivider, och som till råga på allt tycks jaga i flock. I debatten om mediernasroller och funktioner anförs ofta, att nyheterna bli alltmer ”snuttifierade” och, attjournalisterna brister när det gäller att förklara och sätta in nyhetshändelser i ettsammanhang.Flera studier visar också att allmänheten upplever att det finns brister i medieinnehållet.Sålunda redovisar Weibull (1998), att närmare hälften av allmänhetenbedömer att det för morgonpressens vidkommande är för mycket negativanyheter (se även Weibull 1999), och 39 procent bedömer ”okritiska nyheter”som den vanligaste förekommande bristen. I samma studie fann man, att förkvällstidningarnas del ansåg hela 84 procent att ”bristande respekt för människorsprivatliv” var vanligt förekommande. Enligt den refererande undersökningen(ibid.) anses kvällstidningar ha innehållsbrister ungefär dubbelt så ofta sommorgontidningar. Ett intressant resultat i den refererade studien var, att bristernai dagspressen uppfattades som mindre vanliga bland de regelbundna läsarna. Påmotsvarande sätt fann Elliot (1997) vid studiet av sambandet mellan förtroendeför kvällspress och kvällstidningsläsning, att den mest negativa inställningen tillkvällstidningar fanns bland icke-läsarna.Att s.k. vaneläsare är mindre negativa till sitt medium kan kanske förklaras medhjälp av olika teorier rörande kognitiv dissonans (se t. ex. Festinger 1957). Dessateorier även kallade Consistency Theories, innebär i korthet, att vi människor sökerbalans i tillvaron, som i sin tur innebär, att en attitydförändring kan uppstå närindividen upplever en diskrepans mellan egen föreställning, egen attityd och egetbeteende. Översätter vi detta resonemang till resultaten ovan angående inställningtill dagstidningar innebär detta, att obalans uppstår om man samtidigt läseren tidning ofta (beteende) och har en negativ inställning till densamma (attitydoch föreställning).Att medieutbudet och dess innehåll har förändrats genom åren behöver dockinte innebära att den journalistiska kvaliteten har försämrats, inte heller att visom mediekonsumenter skulle vara mer missnöjda än tidigare. Stämmer verkli-217