Hela boken - SOM-institutet - Göteborgs universitet

Förtroendet för massmedierrad olika kanaler (SVT, TV4, SR:s nationella kanaler och den lokala morgontidningen),medan de äldsta har särskilt högt förtroende för den lokala morgontidningenpå orten och för SR:s P4-kanal. Detta bekräftar tidigare iakttagelser attlokala medier generellt står starkare bland äldre än bland yngre.Sveriges Television, Sveriges Radios nationella kanaler, Stockholms morgontidningaroch Internet har ett starkt positivt samband med utbildning. Omväntgäller att värderingen av privat lokalradio och kvällstidningar faller med ökandeutbildning; även TV4 ligger relativt lägre i just högutbildningsgruppen. Bland dehögutbildade är det Stockholms morgonpress och Sveriges Radios nationella kanalersom åtnjuter högst förtroende med 32 respektive 42 procent som uppgermycket stort förtroende, privata radio- och TV-kanaler och kvällspress ligger lågt.Bland de lågutbildade är det framför allt Sveriges Radios P4-kanal, den lokalamorgontidningen samt SVT och TV4 som ligger högt.Analysen av användarnas förtroende med hänsyn till ålder och utbildning visarbl a att de medier de högutbildade har störst förtroende för är de som framför alltligger högt i den informativa dimensionen. Slutsatsen ligger nära till hands att dehögutbildades värderingar mer än andras reflekterar den prestige enskilda medierhar i det etablerade samhället: Sveriges Radios P1, Stockholms morgontidningaroch Sveriges Television ligger högst, kvällstidningarna och annan privat TV i denabsoluta botten. Resultatet ger stöd för en tidigare iakttagelse att det förtroendeett medium åtnjuter inte nödvändigtvis skall uppfattas som ett uttryck för denkvalitet användaren upplever att mediet har, utan också i stor utsträckning påverkasav de värderingar som råder i samhället (Elliot, 1997; Weibull, 1999).Medieförtroendets innebördI det moderna opinionssamhället är förtroende ett centralt fenomen. De institutioner,organisationer, medier eller ledare som åtnjuter förtroende har ett försteg.Människors förtroende för deras verksamhet är ett viktigt kapital som ger demmöjlighet att agera med tyngd. Samtidigt är förtroendet en grund för att orienterasig i den mångfald av budskap som sprids. Förtroendet fungerar som enankringspunkt – både för den enskilde medborgaren och för andra samhällsaktörer(Holmberg och Weibull, 1998).Det är i ett sådant vidare perspektiv som medieförtroendet skall betraktas. I ensituation med ökad konkurrens mellan olika medier och, inte minst, en konkurensmellan medier och andra informationskällor som publiken kan ha direkt tillgångtill via Internet, accentueras betydelsen av högt förtroende. Förtroendet påverkasav ett mediums förmåga att reducera vår osäkerhet inför ett alltmer komplextsamhälle (Luhman, 1989). Den utveckling som f n pågår inom medievärldeninnebär att ett mediums förtroendekapital kan få avgörande konsekvenser för dessmöjlighet att hävda sig på marknaden. Med ett ökande mediebrus kommer demedier vars namn signalerar trovärdighet att med all säkerhet ha ett försteg.213