Hela boken - SOM-institutet - Göteborgs universitet

Förtroendet för massmedierTabell 3bFaktoranalys (bland användare) av förtroendet för respektivemedium (faktorladdningar)Medium Faktor 1 Faktor 2 Faktor 3 Faktor 4SVT 0,87 -0,06 0,19 0,10TV4 0,73 0,14 0,19 0,44SR:s P1, P 2 och P3 0,79 0,10 0,34 -0,14SR:s P4 0,77 0,33 0,09 -0,01Den lokala morgontidningen där du bor 0,64 0,15 0,24 0,20Privat lokalradio 0,15 0,91 0,10 0,17Andra privata TV-kanaler 0,17 0,64 0,21 0,48Stockholms morgontidningar 0,25 0,09 0,79 -0,11Nyhetstjänster på Internet 0,14 0,18 0,75 0,41Kvällstidningar 0,08 0,27 0,06 0,86Förklarad varians 44% 16% 9% 7%Kommentar: Varimaxrotering. Fyrfaktorslösning.På omvänt sätt laddar nyheter på Internet även relativt högt på informationsdimensionen,medan övriga medier med ‘underhållningsimage’ nästan inte allsuppfattas ha någon informativ karaktär. Resultatet ger således en ytterligare belysningav att Internet fungerar både som informations- och förströelsemedium.Ett ytterligare test på dimensionsanalysen har gjorts genom att pröva en fyrfaktorslösning(tabell 3b). Denna bekräftar i huvudsak de redovisade antagandena.Nu utkristalliserar sig en renodlad informationsdimension av etablerademedier, och en renodlad förströelsedimension där kvällspress laddar högt, mendär TV4 och andra privata TV-kanaler också har höga laddningar. Övriga tvåfaktorer är närmast förfiningar av förströelse- (privat lokalradio och annan privatTV) respektive informationsdimensionerna (Stockholms morgonpress ochInternet). Den ‘nya’ informationsdimensionen står för en högre grad av specialisering,där alltså Internet blir viktigt. Skillnaden mellan de två ‘lättare’ dimensionernaär svårare att urskilja.Slutsatsen är att förtroendet för enskilda medier framför allt har att göra medderas kunnighet och pålitlighet. I detta ligger emellertid inte bara det faktum attderas rapportering är vederhäftig utan också att den är relevant för människorsorientering. Detta förklarar de breda mediernas relativt starka ställning. Just attde har en stor publik är ett uttryck för deras betydelse. De publikmässigt smalaremedierna har däremot ett klart högre förtroende bland de användare som tar delav dem regelbundet än de som bara tar del av dem sporadiskt.211