Hela boken - SOM-institutet - Göteborgs universitet

Lowe Hedmanefter flera år av minskad läsning. Bland högutbildade minskar läsningen av dagstidningarmer än i andra grupper (se Anders Lithners artikel i denna volym).Skillnaden är liten och resultatet skall tolkas med försiktighet. Det går dock iförväntad riktning. Män säger sig dock, i större utsträckning än kvinnor, ha minskattidningsläsning, TV-tittande och bokläsning. De yngsta uppger också att de harminskat allt utom TV-tittandet i större utsträckning än övriga åldersgrupper ochde högutbildade säger samma sak beträffande allt utom bokläsningen. Det tycksinte finnas någon riktigt bra överensstämmelse mellan angiven konsumtion ochupplevd förändring av densamma.Om vi jämför respondenternas bedömning 1998 och 1999 finner vi en delintressanta resultat. Andelarna som säger sig ha minskat sitt TV-tittande och radiolyssnandehar mer än fördubblats, medan däremot effekten på tidningsläsningensnarare har minskat än ökat, även om skillnaden inte är särskilt stor. Detta är ettresultat värt att titta lite närmare på i framtiden, framför allt när man beaktardata från studien i Uppsala, där var sjätte uppger sig ha minskat tidningsläsningen.Det kan ha att göra med två olika Internetgenerationer, vars skilda medievanoråterverkar på resultatet.Att det skett en ökning av antalet Internetanvändare som säger sig notera skillnaderi egna vanor när det gäller traditionella medier kan tänkas bero på att enallt större del av Internetanvändningen numera sker i hemmen. Tidigare skeddeden mestadels på arbetsplatsen och inkräktade därmed inte på andra medieaktiviteter,vilka huvudsakligen äger rum i hemmet.Det förtjänar att påpekas att användningen av Internet också kan inspireramänniskor att använda andra medier i större utsträckning än tidigare. Några fåprocent anger också sådana konsekvenser. Det stora flertalet av Internetanvändarnatycker dock inte att deras vanor har förändrats överhuvud taget.Som framgått ovan är det i princip två grupper som skiljer sig från de andra närdet gäller användningen av Internet och medieanvändningen i övrigt som en konsekvensav den förra. Det är de yngre människorna och det är de högutbildadetjänstemännen. De yngre har under 1990-talet också begåvats med ett antal nyamedier som rimligtvis borde tilltala en större andel av gruppen. Det har tillkommitett antal TV-kanaler med inriktning mot ungdomar och det har likaledes skapatsett antal privata lokala radiostationer, som huvudsakligen har satsat på att förmedlamusik som tilltar en ungdomlig publik. Under den här perioden har ävenInternet dykt upp som ett medium med vars hjälp man kan göra många olikasaker, som kan tänkas uppskattas av ungdomar. När det kommer till ekonomiskaavgöranden om att exempelvis satsa på en egen prenumererad tidning kan detkännas mindre angeläget, om dessa medier har ett stort utbud av nyheter och annaninformation, framför allt i kanaler formade för ungdomar (jfr Hedman, 2000c).I det här sammanhanget blir Internet ett intressant och spännande alternativ.Ungdomars framtida medieanvändning kommer sannolikt att styras av utvecklingennär det gäller nätets kapacitet. Ju bredare nät och ju snabbare utbyggnad,200