Hela boken - SOM-institutet - Göteborgs universitet

Lowe Hedmannätet samtidigt som han eller hon tar del av den ”egna” tidningen på nätet. AvExpressens regelbundna läsare är det så många som en femtedel som läserAftonbladet.se åtminstone en gång i veckan. En av tio av Aftonbladets läsare läserExpressen på nätet lika ofta. Att Expressens läsare även kan tänka sig att läsaAftonbladet är kanske inte så märkvärdigt, men att de här två tidningarnas trognaläsare finner det intressant att ta del av utbudet i Dagens Nyheter och framför alltSvenska Dagbladet är kanske mer spännande. Sannolikt upplever de flesta läsareav papperstidningar en skillnad mellan de s k kvällstidningarna och morgontidningarna.De resultat vi ser här kan tyda på att de traditionella gränserna mellantidningarna håller på att suddas ut, i varje fall på nätet. Eftersom publiceringenpå nätet sker under helt andra förhållanden än publiceringen på papper förefallerden hypotesen inte särskilt originell.Riskerar då inte tidningarna att förlora köpare? Det finns inga vetenskapligaundersökningar om detta. Aftonbladet gjorde under februari 2000 en egen testbland nättidningsläsare. Frågan som ställdes till dessa var ”Brukar du köpa”papperstidningen” Aftonbladet?” En bra bit över hälften av de tillfrågade svaradeatt det gjorde de inte. De nöjde sig alltså med nättidningen. Det ställdesingen följdfråga om de tidigare var läsare av papperstidningen eller inte, vilketskulle ha gett informationen en annan bakgrund (se Hedman, 2000a).Det går naturligtvis också att bedöma konsekvenserna av Internet generellt utifrånindividuella utsagor om upplevda sådana. Frågan som ställdes var ”Har Du,sedan Du började använda Internet, ökat eller minskat Din användning av andramedier?”. Innan vi går in på svaren på frågan kan det vara intressant att veta attInternetanvändare år 1999 använde sig av Internet drygt en timme om dagen engenomsnittlig dag. Det är en ökning med 23 procent sedan 1998 (Carlsson,2000). 3 Det är rimligt att den timmen inkräktar på andra aktiviteter. Det ärockså rimligt att Internetutnyttjandet i första hand påverkar användandet avmedier, som i någon mening kan antas ha samma syfte och ändamål somInternetanvändningen. I USA, där Internet varit en etablerad företeelse någotlängre tid än i Sverige, framhålls just de negativa konsekvenserna på de traditionellamedierna (se exempelvis Nie&Erbring, 2000). Det går dock inte att uteslutaatt helt andra konsekvenser uppstår, vilka vi inte tagit hänsyn till här.Det är i första hand TV-tittandet som påverkas av den ökade Internetanvändningeneller, rättare sagt, det är vanligast att anse att TV-tittandet påverkas avInternet. En sjättedel av Internetanvändarna bedömer att de har minskat sitt TVtittande(se tabell 6). Nästan lika många, 14 procent, menar att deras telefonerandehar minskat. Det beror i stor utsträckning på att en av de vanligaste funktionernamed Internet är att sända och ta emot e-postmeddelanden. De fungerari stor utsträckning som substitut för telefon och vanlig post.Eftersom nyheter och annan information som återfinns i vanliga dagstidningarockså finns tillgänglig på Internet, både i form av nättidningar och andra källor,är det rimligt att förvänta sig att läsandet av traditionella dagstidningar minskar.198