Hela boken - SOM-institutet - Göteborgs universitet

Konservatism eller förutseende: om synen på papperstidningen i den nya IT-världenta betalt för delar av utbudet, men de flesta lägger ut tidningen gratis (se Hedman2000b). Om vi inte känt till de starka positiva attityderna till papperstidningenhade vi säkert dragit slutsatsen att papperstidningen snabbt kommer att förloraprenumeranter på grund av att man kan erhålla i princip samma informationsom i papperstidningen – med ett prenumerationspris på mellan 1 500 och 2 000kronor – gratis på Internet. Ändå har så många tidningar satsat på att publicerasig på nätet. Visserligen har, som vi redan har konstaterat, inte alla hushåll tillgångtill Internet, men det är ändå så många att tidningsföretagen borde bli oroliga.Förr eller senare borde prenumeranterna/läsarna av papperstidningen upptäckaInternets möjligheter. Vi skall nedan se vad vi kan dra för slutsatser av dedata, om än hittills rätt knapphändiga, som finns om detta.En rimlig hypotes är att det i första hand är de som inte prenumererar eller påannat sätt lyckas ta del av en viss tidning, som tar del av den elektroniska tidningen.Om inte den senare ger läsaren mervärde av något slag, vilket det finns fåexempel på, borde det inte finnas någon anledning för prenumeranten eller läsarenav papperstidningen att ägna motsvarande nättidning någon uppmärksamhet.I realiteten är det dock betydligt fler bland dem som läser papperstidningarregelbundet, oavsett tidning, än bland dem som aldrig gör det som även tar del avnättidningar. Hypotesen stämmer således inte. Det är därför mer rimligt att antaatt det är det upplevda behovet av nyheter och information som styr, snarare änekonomiska överväganden eller rationella uppfattningar om att man redan ärtillräckligt informerad. Det är förmodligen den upplevda känslan av osäkerhetom att något kan ha hänt sedan man senast tog del av nyheterna, som gör attbehovet av nyheter tycks vara i det närmaste omöjligt att tillfredsställa. En slutsatsav detta är att nättidningar kommer att locka till sig allt fler läsare, när de harhittat modeller för att öka mervärdet av läsningen.Om man nu väljer att ta del av tidningar på nätet, när man redan är papperstidningsläsare,borde det vara rimligt att anta att det i första hand är andra tidningarän sådana som man redan har läst eller läser regelbundet, som man försökerta del av. Inte heller det antagandet håller. Trots de knapphändiga data somfinns, tycks det vara så att det är vanligare att man läser den nättidning, som manär regelbunden läsare på papper av, än att man läser andra tidningar. Det gällerbåde Aftonbladets och Dagens Nyheters papperstidningsläsare, dock inte Expressens(jfr Annika Bergströms artikel i denna volym).Den enda hypotes som bekräftas i det här sammanhanget är att mönstret vidläsning av tidningar på nätet är annorlunda än mönstret vid läsning av papperstidningar(jfr Hedman, 1998). När man läser tidningar på nätet är det lätt att gåvidare till andra tidningar och på det sättet skaffa sig information från flera olikakällor. Med tanke på vad som hävdades ovan, om att det verkar finnas ett mereller mindre omättligt behov av nyheter, är det kanske inte särskilt förvånandeom läsaren på nätet väljer att titta på fler nättidningar eller andra nyhetskällor på197