Hela boken - SOM-institutet - Göteborgs universitet

Lowe Hedmangenom att andelen regelbundna läsare – som utgör en tredjedel av Aftonbladets –ökar med högre ålder, vilket alltså inte gäller för Aftonbladet.Av övriga nyhetstjänster på nätet är det i första hand nyheterna från SverigesTelevision som lockar. En femtedel av Internetanvändarna har någon gång varitinne på SVTs hemsida för att ta del av nyheter. Bara en fjärdedel av dessa ärregelbundna läsare, dvs tar del av nyheterna minst någon gång per vecka. Detgäller generellt. Här blir det om möjligt ännu tydligare att det är männen som ärnyhetsinriktade. Betydligt fler män än kvinnor tar del av olika nyhetskällor övernätet. Åldern tycks i det här sammanhanget inte ha lika stor betydelse.En av de mer centrala frågorna i det här sammanhanget är hur läsandet avtidningar på nätet och hur inhämtandet av nyheter från andra källor utvecklas.Ökar läsningen mer bland de som tidigare läste mycket än bland andra? Eller ärdet så att läsningen ökar mest bland de som tidigare läste förhållandevis lite ellerinte alls? Svaren på dessa frågor har betydelse för prognosen om hur läsandetkommer att se ut framöver. Sex av tio tar del av minst någon dagstidning pånätet. Det är en ökning med 13 procentenheter sedan året innan. Frågan är omskillnaderna mellan olika grupper består eller om de håller på att utjämnas. Närdet gäller skillnaden mellan könen består den och ser ut att vara densamma somtidigare. Ökningen av antalet som läser en dagstidning på nätet har dock, relativtsett, varit något större bland kvinnor än bland män. När det gäller skillnadenmellan unga och äldre har den ökat. Tillväxten i antalet nätläsare har varit dubbeltså stor bland 15-19-åringar som bland de över 50 år. När det gäller de olikautbildningskategorierna halkar de lågutbildade efter. Största tillväxten sker i gruppenmellan låg- och högutbildade och det är 1999 ingen skillnad i andelen nättidningsläsaremellan den och de högutbildade. På samma sätt har de lägre tjänstemännenkommit i kapp de högre tjänstemännen, samtidigt som arbetare intehänger med i utvecklingen.Det sker således en viss spridning av utnyttjandet av Internets olika funktioner,i det här fallet tidningsläsning på nätet, samtidigt som de ursprungliga skillnadernamellan exempelvis unga och gamla, tjänstemän och arbetare, består och tilloch med accentueras.Internets konsekvenser för medieanvändningenVad har Internet inneburit för medieanvändningen i Sverige? Något helt uttömmandesvar på den frågan kanske vi inte kan ge i det här sammanhanget, men vikan peka på några saker som förändrats på grund av Internet och som kan vara endel av svaret på frågan. Den återkommande frågan är givetvis hur vanliga papperstidningarpåverkas av nättidningsläsandet. Många papperstidningar lägger ut storadelar av sitt material på nätet. Det går i princip att läsa det mesta av vad tidningarnahar att säga genom att gå till Internet. I dag är det bara en svensk dagstidning,Sundsvalls Tidning, som tar betalt för den elektroniska publikationen, andra kan196