Hela boken - SOM-institutet - Göteborgs universitet

Lowe HedmanI april 2000 visade IBM för första gången i Sverige en tidning med sidor avelektroniskt papper. Enligt IBMs faktabeskrivning av produkten är fördelen attden ”Keeps the subjective qualities and feel of newspapers today, while providingnew capabilities” (Fact Sheet: IBM Electronic Newspaper). Skulle detta kunnavara ett alternativ till papperstidningen? Knappast, om vi frågar allmänheten.Det är bara var sjätte svensk som skulle vara beredd att överge papperstidningenom Internettidningar kunde presenteras på sladdlösa, medtagbara skärmar. Motståndetmot allt som konkurrerar med papperstidningen är stort. Nästan tre fjärdedelar(72 %) säger nej till ett sådant alternativ och nästan hälften (48 %) ställersig längst ut på den elvagradiga skalan.Vilka grupper är mest positiva respektive negativa till de olika typerna av tidningar?Unga, högutbildade och högre tjänstemän är generellt mer positiva till nättidningarän andra. En hypotes om att de tre grupperna i större utsträckning än andra troratt Internet kommer att ersätta andra medier stämmer, trots allt, inte riktigt. I vissafall är det de något äldre (30-49 år), de lågutbildade och arbetare som i störreutsträckning än de uppräknade grupperna tror på detta. När det gäller just dessafrågor är det dock bristen på skillnader mellan grupperna som är intressant.Läsning av nyheter och annan information på nätetSedan 1994 har det funnits svenska dagstidningar på Internet. Ett sjuttiotal dagstidningarlägger i dag ut hela eller delar av sitt utbud i papperstidningen på nätet.En del tidningar producerar eget material till den elektroniska varianten och andraflyttar över mer eller mindre samma artiklar till nätet. En del tidningar har enstor, från papperstidningen, skild redaktion för Internettidningen, medan andraintegrerar den elektroniska verksamheten med den för papperstidningen. Variationernaär stora i papperstidningsföretagens satsning på elektronik. Det speglarsannolikt företagsledningarnas olika syn på framtiden (se Verhoeff, 1998; Alström,2000; Lindskog, 2000).1999 var det sex av tio av de som använt Internet under det senaste året somläste dagstidningar på nätet. Omräknat till hela befolkningen betyder det en tredjedelav svenska folket. Det är dock bara hälften som läser något så när regelbundet.De flesta läser mer sällan än en gång i veckan. Det betyder att cirka var sjättesvensk läser tidningar på nätet åtminstone någon gång i veckan.Många talar om att utvecklingen på Internet går mycket snabbt och att förändringarnaär stora. Tittar vi på tidningsläsningen, både av papperstidningen (seAnders Lithners kapitel i denna bok) och nätvarianterna, har nästan ingentinghänt sedan ett år tillbaka när förra undersökningen gjordes. Eftersom det har gåttytterligare ett år under vilket vanan att läsa tidningar på nätet skulle ha kunnatutvecklats bland dem som redan var nättidningsläsare och nya läsare skulle hakunnat strömma till, borde andelen ha ökat rätt väsentligt. Så är alltså inte fallet.Det finns en svag tillväxt av antalet läsare av de elektroniska tidningarna, men192