Hela boken - SOM-institutet - Göteborgs universitet

Svenskarna och internetvar mans persondator, och mot e-post hos varje Internetanvändare. Ökningen ärlikartad i olika befolkningsgrupper men de skillnader som har kännetecknatInternetförhavanden sedan spridningen tog fart, kvarstår.Framför allt blir skillnaderna mellan pensionärer och övriga åldersgrupper alltstörre. Det är inte längre bara ungdomar som kopplar upp sig, utan snarast personeri yrkesverksam ålder. Det visar sig att även andra grupper som står utanförarbetsmarknaden och grupper i mindre teknikintensiva branscher också i höggrad står utanför Internetvärlden. Om det är viktigt att delta i denna värld ärdetta ett problem.Bland personer som har tillgång till Internet är skillnaderna i användning inteså stora mellan olika grupper. Det råder större jämlikhet i användningen än itillgången. De skillnader som tidigare funnits beträffande olika syften i användningenkvarstår förvisso, men är i år mindre än vad de tidigare varit. Fortfarandekan man skönja en informationsgrupp och en nöjesgrupp som liknar motsvarandegrupper i traditionell medieanvändning. Den allmänna tendensen är dockatt allt fler Internetanvändare vänder sig till de informations- och tjänsteinriktadefunktioner på Internet och nöjesanvändningen får stryka på foten.Håller Internet på att utvecklas till en informationskanal? Och visar det sig attde flesta användare informerar sig i första hand? Och innebär det i förlängningenatt alla svenskar skulle kunna informera sig den vägen? Är vi kanske tillbaka i rutaett, där det är befogat att förorda Internet åt alla? Eller finns informationen pånätet också tillgånglig i annan form för dem som väljer att inte koppla upp sig?Fortfarande när Internet finns hos närmare hälften av svenskarna, är frågetecknenmånga. Än har vi inte sett till den revolution som ibland figurerat i denallmänna debatten. Många klarar sig alldeles utmärkt utan Internet, och våratraditionella medier – TV, radio, dagspress – finns kvar i det närmaste oförändrade.Har Internet någon större betydelse i mediesammanhang och i så fall förvem och på vilket sätt? Vi måste luta oss mot framtiden ännu ett tag för att få svarpå de frågorna.Noter1 Kapitlet är en uppdatering och vidareutveckling av Internetkapitel i tidigareSOM-böcker. Se t.ex Bergström och Weibull (1998; 1999)2 SOM-undersökningen och Mediebarometern (2000) skiljer sig något vadbeträffar uppgiften om persondatorinnehav i hushållen. Siffrorna är 57 respektive63 procent.185