Hela boken - SOM-institutet - Göteborgs universitet

Annika BergströmStora skillnader finns däremot när man tittar på nöjesanvändning och chat. Därär det framför allt ungdomarna som dominerar, men man ser också en liten överviktför arbetare. Jämfört över tid har det skett utjämningar när det gäller vadman använder Internet till. Den enda skillnaden som egentligen kvarstår tydligtär just nöjesklyftan mellan unga och äldre.Ytterligare en intressant jämförelse är den mellan vilka syften frekventa ochmindre frekventa användare har. Vad beträffar nöje och informationssökning spelardet ingen större roll om man använder Internet ofta eller sällan. Däremot ärskillnaderna stora för e-post och nyhetshämtning. Det ligger i dessa användningsområdensnatur att man utnyttjar dem ofta – de förutsätter snabbhet och framförallt uppdatering. Bankärenden på Internet görs oftare bland frekventa användare,medan skillnaderna är marginella för de användningssyften som inte är såutbredda.Ett försök att klassificera Internetanvändningen i medierelaterade syften ochövriga visar att olika typer av användning är mycket utbredd i olika grupper. Istort sett alla Internetanvändare ägnar sig åt medierelaterad, men också åt annananvändning, och skillnaderna mellan olika befolkningsgrupper är i det avseendetmycket små.Tidigare har skillnaderna mellan olika gruppers användningssyften varit störreän skillnaderna i tillgång. Nu verkar det som om den trenden vänder, som om alltfler Internetanvändare ägnar sig åt samma sak, något som också amerikansk forskningfunnit (Nie och Erbing, 2000). Man måste naturligtvis hålla i minnet attundersökningen inte mäter vilken typ av nyheter eller information som används,och att detta kan skilja sig mellan olika grupper. Samtidigt som allt fler gruppersällar sig till användarskaran – grupper som borde föra med sig nöjesintresse –minskar nöjesanvändning på nätet. Är det kanske så att nätet trots allt lämpar sigbäst för mer specifik användning som att skriva brev och söka information?Internets påverkan på andra medierInternets påverkan på annan mediekonsumtion har i slutet av 1990-talet varitmycket liten. Olyckskorparna har spått TVs och dagstidningars död medan andratalat om konvergens där Internet smälter samman med andra medier (jfrStipp, 2000).Resultat från studier i frågan har pekat i lite olika riktningar. I USA har manvid olika tillfällen funnit att TV-tittandet har minskat bland Internetanvändarna(jfr Stipp, 1998). Förra årets SOM-undersökning fann istället att dagstidningsläsningenhade minskat. Olika metoder i kombination med en växande användarskarager spretande resultat. Trots detta kan man ändå konstatera att tendensen ären minskning, om än liten, för annan medieanvändning.I 1999 års SOM-undersökning har svenskarna fått ta ställning till om Internetanvändningpåverkat användningen av några olika medier. I figur 5 ser man att182