Hela boken - SOM-institutet - Göteborgs universitet

Annika Bergströmminskat något. Ökningen är relativt jämn i olika befolkningsgrupper, pensionärerundantagna. Precis som för tillgång står dessa även vid sidan av regelbundenInternetanvändning.Mönstret liknar överhuvudtaget det som beskrivits ovan: personer under 50 åroch personer med hög social status är i högre grad än andra regelbundnaInternetanvändare. Skillnaderna mellan olika sociala grupper är större vad gällerregelbunden användning än tillgång. Att inneha betyder inte nödvändigtvis attanvända. Samtidigt som andelen regelbundna användare totalt sett ökar, minskargruppen sällan-användare sakta. Det ligger nära till hands att anta att användandetpolariseras: antingen använder man regelbundet eller använder man inte alls.Tabell 2 Regelbundna Internetanvändare i olika grupper, 1995-1999(procent av befolkningen)Internetanvändning minst någon gång varje vecka1995 1996 1997 1998 1999Alla 4 9 19 34 42Män 6 13 25 39 48Kvinnor 1 6 14 28 3515-19 år 9 25 46 61 7420-29 år 6 14 34 52 6030-39 år 6 12 22 46 5540-49 år 4 9 19 39 4850-59 år 3 7 16 29 3960-75år 0 1 3 7 11Arbetare 1 5 11 23 32Lägre tjänstemän 7 10 24 43 50Högre tjänstemän/akademiker 9 24 43 61 71Egna företagare 5 10 20 34 46Antal svar 68 166 336 1195 1459I figur 3 nedan tydliggörs utvecklingen för regelbundna Internetanvändare i någraolika grupper. Andelen regelbundna användare bland de yngsta och bland högretjänstemän följer varandra över de undersökta åren. Jämfört med den totala befolkningenoch med de äldsta samt arbetare ökar gapet. Skillnaderna mellan deäldsta och riksgenomsnittet ökar också. Arbetarna ligger under genomsnittet vadbeträffar regelbunden Internetanvändning, men den skillnaden har varit relativtkonstant under de mätta åren.176