Hela boken - SOM-institutet - Göteborgs universitet

Jan StridTabell 6Andel av respektive kanals lyssnare (minst tre gånger per vecka)som också lyssnar på de övriga kanalerna, 1999 (procent avrespektive kanals samtliga kombinationer)Mega- Annan När-P1 P2 P3 P4 Rix City NRJ pol kanal radioP1 31 10 18 3 3 2 2 5 11P2 22 6 7 1 1 1 1 4 6P3 15 15 22 11 10 13 13 14 13P4 40 32 34 21 16 17 18 26 29Rix 4 3 12 12 23 22 20 10 8City 2 1 6 6 16 14 14 6 4NRJ 3 3 10 8 20 20 21 10 6Megapol 2 3 10 11 18 19 21 9 7Annan kanal 5 5 7 9 6 6 6 7 15Närradio 6 6 5 8 4 3 3 3 15S:a procent 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100Antal svarande 511 264 741 1141 633 430 578 572 348 261Sveriges Radios kanaler P1 och P2 kan betraktas som de mest exklusiva kanalerna.Analysen berättar att deras lyssnare kombinerar med färre kanaler än övriga. Dessatvå kanalers lyssnare tillhör också de äldsta inom radiopubliken. Däremot kan viockså se att de lokala privatkanalernas lyssnare generellt har lättare att kombineradem med andra kanaler. Förklaringen till detta ligger till stor del i att de har enyngre publik som har mindre fasta vanor och oftare byter kanal. Denna tendenshar klart påvisats i fråga om yngres TV-vanor (Jansson och Wadbring, 1997).Men i huvudsak är tendensen samma som tidigare dvs att Sveriges Radios kanalerslyssnare helst kombinerar med andra SR-kanaler medan de privata lokalradiokanalernaslyssnare hellre kombinerar med andra lokala privata kanaler. Samtidigtskall dock sägas att musikkanalerna ökar kombinationen med P4 medan P1minskar i kombination med P4. Men alla förändringar jämfört med 1997 och1998 är små.Fortsätter radion att stå på som nu?Av de senaste årens undersökningar av svenska radiovanor är det rimligt att draframför allt en slutsats: lyssnarna beter sig inte alltid som beslutssfattare förväntat.Även när utbudet ökar räknat i antal kanaler så fortsätter publiken ändå atthålla sig ett fåtal. Men publikens beteende kan i ljuset av andra studier av medievanorknappast betraktas som oväntat. Sociala vanor tillsammans med upplevdnytta verkar bestämmande på val av medier. I praktiken innebär det att åldernofta är en avgörande faktor, eftersom livssituationen skiljer sig märkbart mellanmänniskor i olika åldrar.170