Hela boken - SOM-institutet - Göteborgs universitet

Jan Stridmellan åren minskar betydligt 1998 hade t ex Radio Energy 13 procent dagligalyssnare i denna grupp medan årets siffra är 19 procent medan skillnaden mellan1998 och 1999 i gruppen mellan 20-25 år är tre procentenheter och i gruppen25-29 ingen alls.Fokusering på få kanalerVad många förväntade sig när utbudet av radiokanaler ökade i början av 1990-talet var att det svenska folket skulle lyssna till flera olika kanaler. Mångfalden iutbudet skulle öka och då borde också mångfalden i lyssnandet öka. Så är emellertidknappast fallet utan det totala antalet kanaler som genomsnittspersonenlyssnar har legat på på samma nivå de senaste åren (tabell 3).I genomsnitt lyssnade svensken 1999 på 1,7 kanaler – om vi utgår från lyssnandetminst tre gånger per vecka. Siffran är lägre än 1997 och ungefär lika med siffranfrån 1996 och om man jämför med siffror från Göteborg så förefaller antaletavlyssande kanaler vara ungefär densamma som före den stora kanalökningen ioch med den privata lokalradions introduktion 1993/94.Tabell 3Andel personer som lyssnar respektive inte lyssnar till olikaantal kanaler minst tre gånger per vecka 1996-1999 (procent)Antal kanaler 1996 1997 1998 1999Ingen kanal 17 18 15 17En kanal 34 33 36 37Två kanaler 27 26 28 24Tre kanaler 12 13 12 12Fyra kanaler 6 6 6 7Fem kanaler eller fler 4 4 3 3Summa procent 100 100 100 100Antal svarande 1779 1754 1821 3503De som lyssnar till fler än tre kanaler 1999 är 10 procent. Det är lika många somlyssnade till tre eller fler 1996 och 1997. Samtidigt skall sägas att de som intelyssnade till någon kanal 1999 är lika många som 1996 men fler än 1998.Slutsatsen är således att publiken som helhet har spritt sig över fler kanaler,men att de enskilda lyssnarna håller sig till ett fåtal kanaler i sitt lyssnande. Ommångfalden därmed har ökat kan diskuteras men klart är att de yngre lyssnar tillfler kanaler (i huvudsak musikkanaler) medan de äldre lyssnar till färre kanaler (ihuvudsak talade kanaler).166